Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Något försenat


Jag vet det
jag vet att du känner så
men dröj inte kvar vid tanken på det
är du snäll
för jag är bara helt enkelt
inte här
just nu

fast vet du
min kärlek, den
är kvarvarande
och alltid närvarande
i dig
så länge du vill
så länge du minns
så länge du önskar
så länge du orkar
och behöver den
är den din

min gåva
till dig

men du
jag är bara inte här
inte just nu

inte mer än doften på din kudde

avtagande

handen mot din hud

saknad

men du
jag vet att det gör ont
kanske det alltid kommer till att göra
varje gång du minns att jag inte längre
är här
just nu

det kanske aldrig avtar
den där smärtan du vet
den vi ibland talade om
fast då helst väldigt tyst och fort

för det skulle ju inte hända
inte oss

sen någonstans på vägen
där på vägen till Paris
i mitten av vad som skulle blivit våran
vår resa
vårt äventyr

det gick så fort
alldeles för fort

men du
jag är inte här
inte just nu
men jag var det då

bara det att jag
liksom du
aldrig fick chansen
till & riktigt säga

hjärtat,
jag älskar dig så








Fri vers av Micael Axelsson
Läst 570 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2008-06-03 20:23



Bookmark and Share


  Kristina Wallbing
Trofasthet, tänker jag. Ett gammalt välbeprövat ord. Trofasthet trots distans och avstånd. Fastnar vid \"inte mer än doften på din kudde\"; allt som blev kvar. Sorgligt, men vackert uttryckt.
2008-06-08

  devilsangel
Åh herregud! Jag blir rörd till tårar..vet inte vad mer säga..så starka känslor...förstummad över hur nära du går här...
2008-06-07

  sockerspöket
Asoccierar (hur det nu stavas? :S) helt säkert till fel sak, för denna skapar en tjock klump någonstans mitt emellan halsen och hjärtat. Trots att jag tror att du menar något helt annat..

Så välskriven, djup och berörande! Gillar verkligen strukturen
2008-06-07

  R-M
Du skriver så äkta, så djupt, så riktigt...

Ändå ka ah inte låta bli att bli nlite arg, arg på den komplicerade kärleken..arg på mina ppleverlser och erfarenheter...det göt ju så nt--fast båda kanske älskar varann..eller älskar det som var
2008-06-06

  H. Karla
Nu, när jag läser med nya ögon, efter din förklaring, fick denna dikt en så mycket större innebörd. I stället för analytiskt funderande blev jag rörd. Ögonen blev en aning glansiga och jag undrar: Hur kunde jag inte se det direkt?
Vackert, känslofyllt och laddat. Bilder dyker upp, knivskarpa i mitt sinne. Men trots den sorg och tragik som uttrycks så blir reslutatet lugnande. Det är som en lång viskad vaggvisa som vill säga: Det är ingen fara, det finns ingenting att sakna och ingenting att vara rädd för.
2008-06-05

  Maria Zena Viklund
åh blir berörd, ändlöst vackert!
2008-06-04

    wildrosen
Så rörande vackert......
2008-06-04

  Marreb
Andlöst vackert.
2008-06-03

    Lindizz
Oj, ja de är nog vad jag får fram just nu..läser om igen och ja blir förstummad av dina ord, blir tårögd. Bokmärker.
2008-06-03

    sunnanvind
Den här rör vid något..jag vill gråta...bokmärker...!
2008-06-03

  ia VIP
inte ett ljud jag knystar, sitter bara här tyst o förstummas av dian ord.
hoppas att ditt hjärta hittar rätt
2008-06-03
  > Nästa text
< Föregående

Micael Axelsson
Micael Axelsson