Jag är fylld av mina drömmars ansikten
ibland kan jag se dem, en och en
groteska avbilder, grimaserande till ett hån.

Brottas med brokiga trädgrenar, dikesrenar,
en och annan sten,

stenbrott
ledbrott
och ett och annat avhopp
framförallt utbrott

förlängt hopp
drar och sliter isär min
förtvivlade kropp

längtan, viljan
nedklämt mod

kastar upp, flyr
vägen tillbaka

de tusen stegen var bara ett,

ristar, skär och hugger i sten
sprucket ljud, järnvägsrälsar
gnisslande, bromsljudet...

skärningspunkten, gränslinjen
mellan ditt och mitt

slår, fäktar, vredesmod

groteska ansikte, fly din kos!