det känns aldrig som en lögn när
samvetet kliar under tungan och
jag sväljer det innan jag tar ton

allting känns så bra när jag ser dina
tårar klättra ner för dina kinder och
föda diken i din halsgrop

du vet,
som om gud går bakom mig och slickar
i mina fotspår tills han kräks i mina
sidenlakan där vi älskar i timmar och

det känns så rätt att säga fel
det känns så bra att vara dålig
synd är befrielse och hämnd är
bara pålägget på min macka

jag bara stirrar på dig när du gråter
och famlar med tändaren innan du
placerar en prince i munnen och
älskar ljudet av hur cancer punkterar
dina lungor och du ser förbi mig
stirrar in i solen, missar mitt leende





och älskar mig inte ett uns
mer än du aldrig gjort