~

mitt i natten

vaknar och har tappat ett ord

alltså betydelsen försvann

i en dröm där månen vände sig ut och in

blev skrivande i timmar

dagar

nätter

om ett ord

från 13 års ålders övertygelse

ner till

poff borta

och hittar betydelsen först när hela panikforskningen släppt greppet om sig själv

i ren utmattning

som att slita ut betydelserna ur ett X för att komma fram till intet

själva mantrat och ovarat

genom att gå igenom alla associationer man får tills dom är slut

ner till scratch

noll

X

och det man hittar när man borde förstå

är noll och evig våg

i ett

den exakta balansen

och hela livets bilder vänds aviga

och mätning blir överflödigt

hämnd ogiltigt

värden nåt som tillhör mätning

och inget kan störa

inte ens ett nytt ord

av ett enda ord

givet men återkastat

på avigan

läskigt läskigt läskigt

och kvar är bara 

det som mest fruktas

Det mest åtråvärda

...inga frågor och ingen tid...

.. och månen har visat sin insidas bud...

~