När trista minuter flyter förbi i ett oändligt flöde av väntan                               Röda de löv som sakta sänker sig mot marken                                                     Hjälper du mig att härda ut                                                                               Enbart beundra dig får min egen jord att skälva                                                 Frostvita naggade kanter av mitt hjärta                                                                  Fryser och darrar och skakar ryser                                                                       Är du som får mig att må så höst                                                                          Så höst som aldrig trodde jag skulle förstå då sommaren egentligen är min grej  Men förstår nu varför man säger att hösten är varm vill veta vill känna att luta mot din barm att uppsnappa doften av din söta hy se dina ögon och älska bland lövhögar leka i leran vill älska dig över kanten på en kopp the vill sova med dig i sängen brevé. När jag tänker efter vill jag nog göra allt med och för dig. Men tillsvidare får jag väl med att se på dig nöja mig.

När trista minuter passerat förbi                                                                        Min blick lämnar dig rörd och med gråt inuti                                                         Vill visa vill låta dig veta förstå                                                                              Men vet inte hur jag i vinden ska få                              

Dig att se hur jag känner för dig