har tiden gått ifrån oss nu igen?
vi står på varsitt håll som vuxna män
på väg in i ett nytt millennium
i våra respektive vardagsrum
och i vårt inre tonar det en sång
som handlar om hur livet var en gång

den tuffa hårda vägen ut ur barndomsland
en farofylld seglats bort till en annan strand
ni barn som växer upp i denna tuffa tid
ni har en annan ton, ni har en stenhård strid
jag märker på min son att det är tufft ibland
den långa hårda vägen ut ur barndomsland

vi två som nyss var barn har egna barn
och trampar på i livets grottekvarn
de minnen som vi har att leva på
är vackra bilder av hur det var då
förbjuden frukt som alltid smakar bäst
kaskader utav kärlek och protest

en räcka tonår seglar snabbt förbi
då avgörs det hur livet sen ska bli
hur allt gestaltar sig så småningom
bestämmer bara du och inte dom
gör inte om de misstag pappa gjort
vårt liv på jorden är så kort, går fort
visst kan vi slösa, men har inte råd
och gör vi det så finns det alltid nåd

vad lär vi våra barn som växer upp i dag?
vi har ju levt och lidit både du och jag
stå på er, var er själva, kör er egen stil
håll huvet högt, min son och följ ditt hjärtas pil
och kom ihåg, om det är nåt du vill
finns farsan här som du kan vända dig till

LARZ GUSTAFSSON, 990902