Det är inte försent, ropade Du med andan i halsen
"Du kan vända om, du kan ge mig ditt inre
och jag lovar dig
Jag ska aldrig döma dig
bara älska och åter älska"

Men någonstans kom det oförutsägbara imellan oss
kanske var det han, eller var det en känsla
en förnimmelse
och du kan inte döma mig
för det har jag redan gjort

Men vännen, inte är väl livet bara ett långt farväl
Du kan inte stå där med tårar i ögonen
medan mina ögon är torra
det finns inga tårar för dig
jag har inget adjö att ge dig
bara vänskap

Vet du vad, jag ser mina begränsningars påverkan
men jag har inga ord för när jag blir stel och stum
Fast jag lovar dig nu och för alltid
att jag ska aldrig döma dig...







... om det är min tystnad som håller dig på avstånd