kasta ned det
kasta ned
os-medaljer gör sig inte längre
inte heller scenens bländande kaskad

det ska vara diplom i år

med logga
undertecknat som en stamp av en klöve

någon skådat sin födsel
i en buffels vitöga vänd
mot Ande i böner bedda

hon dottern drar fällen om sig
minns

det blir en bister vinter
men anden är givmild

manteln ännu varm
dotter i skinn
redo
skrudad i nordlig skog av vindar
vända för tvång

leddes ner den kraft
att vänta
under vädurs horn

anden var god den dagen

stäppen är vid, är stor
vägen lagd men ännu
tiden ej inne

i detta liv lite kvar

klöves stamp
märken två och minnet kvar

snart dags för vinter
nya sekel men se så se så
anden är god

sjustigar leder där borta

därför är klöve itu likt viet
därför går klövd

samma steg
färden mild

buffeln redan satt den stig
som glömdes för massan
av klövsatt behov

och vitt förvillar

redan handgrävda hemligheter
gjutna i minnets svarta smedja

det var längesen min vän
längesen
och vägen har varit lång

mellan hjortars hjärtan
getters klövar och buffels böner

därför dina Ben är vackra
så vackra att drömvite krävs

första steget
i takt med tid

det andra ska inte höras

uppgift att gå bredvid 
utan öga väckt
av massan

dolt för hjordens öga
ej för jorden

blott i förväg höra

känna din väg på dalar och berg
när steg styrs mot det mål

du satte då
i skymundan

rusning på stäppen
flocken är fri, hör du

dom springer för vatten
dom springer för vatten nu
och lyfter hindren för dig

sätter spåren itu

så kasta ned nu
det sista
kasta ned
så långt det bara går


och glömd är min famn som såg
där du mötte den botten
din egen

och glömd är den sång över stäpp
sjungen av gråbruna gräs
som blev hornpryddes ork genom marker

i min sömn drogs du in
i stegen
i vandrande över år och randas
ska det åter igen
mången gång invid

vindar där jag liksom du viskat

Kom

så kasta ned
kasta ned i natten din del
av den gamla visdom
ingen ännu vet om som hel

och aldrig ska vetas av två
under samma färd framåt

ja kasta ned mellan
klöve itu

och jag lyfter av skalvet min fot
bredvid

ofrivilligt exakt

i tid därefter

Otid

och Anden är God