korthusen rasar samman
luftslotten blåser bort
man tvingas konstatera
att underbart är kort
sommarens fagra löften
infrias aldrig helt
hösten gör snart entré och
allting blir grått och stelt
allt det vi ser i tiden
varar en flyktig stund
ledighet och semestrar
grönskande dal och lund
jag längtar hem till himlen
där tar det aldrig slut
då är det slut på jäktet
glad kan jag vila ut
det finns en härlig boning
skapad av Gud, min Far
den tar jag i besittning
när kusten är helt klar
inget kan tysta tonen
trots att vår värld är vrång
i pilgrimshjärtat ljuder
seger- och hemlandssång

LARZ GUSTAFSSON 930807