medan sommaren ligger kvar
över ängens doftande mull
låser jag upp min själ mitt sinne
för klöver och blåklockors skull

jag har vandrat så länge bedrövad
i förlamande ovisshet
har gråtit och sörjt och gråtit igen
över död över hopplöshet

nu kan jag bygga en framtid i ro
på drömmar och himlatro
i Guds eget evangelium här
mitt bland smultronen står hans bro

jubel och fröjd i sommarens fägring
jag nynnar en visa och formar en dikt
trygg i mig själv med ömhet för livet
för solsken och fåglar i nuet så rikt

för livet som blommar i full passion
för sorgen som tog alla krafter i fjol
vill jag dikta om glädje och vildkaprifol
om hjärtansfröjd humle och skogsviol