Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

i ensamhet





så färdas jag
genom dig
som en spricka
i mönstret

du viskar utan ord
tar avstånd
kommer nära igen

min ofullständiga kropp
öppnar sin sårbara yta

och tårar faller i ensamhet




Fri vers av kath
Läst 445 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-01-02 09:05



Bookmark and Share

  rebecca d VIP
vackert! sprickan...ja, är det bara genom dem? en längtan, en sorg, en långsamhet...
2009-01-02

  Måna N. Berger
Så intensivt, så innerligt.

"så färdas jag
genom dig
som en spricka
i mönstret"

Det är vad kärleken gör.
2009-01-02

    vide
"du viskar utan ord
tar avstånd
kommer nära igen"... svårt det du beskriver... det oberäkneliga... fram och tillbaka... och ensamhetskänslan och otryggheten som ovissheten medför
2009-01-02

  Larz Gustafsson VIP
Det finns fasader som skall och måste krackelera.
2009-01-02
  > Nästa text
< Föregående

kath
kath