Lågorna dansar längs med
stålets skarpa bark.

Dagar dagas, andas
tidlöshet
när vindar sveper över
vårt dalande vardagsrum.

I en överskådad sekund
förvandlas golvet till vågor.

Vatten badar mina tår
mina fingrar svalkandes
i nyans av
magisk trans.

Melodin flödar min
existens
bort
bortom
all sans

och

oändligheten blottas
i överskott
trotsar

tyngdlagar i lättja.


Jag blundar, stannar,
letar.

Det stundas och jag ser
hur elden
under grytan
ler

den sista värme
som avtrubbas
innan

allt som är kvar
av vårt rum och vår tid

är

skoningsfullt hav.