Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

man får inte cancer av ryska cigaretter

  

om nätterna skriver vi brev
till varandra vi aldrig postar
man får inte cancer av ryska cigaretter
går nätterna, dagarna långsammare
när man är död

 

*

 

jag sover mig igenom drömmar
går en vända till

i sprängköld

 


dina brev, vet jag, börjar alltid med
” Vår i annalkande, jag ljuger gärna
men min ytlighet
tar jag på stort allvar…”



 

*



direkt stryker du dessa ord, tänder en cigarett
stirrar ut i nattlig himmel
kors och tvärs rispad, av spår

i rummet, en tystnad  man bara finner
på gravplatser utan kors

 

 

det är lättare för mig att inte se
de gator
du vandrar …


 

*


 

lättare för mig att skicka
minnet av dig
som ljusa drömmar
tillbaka
till Kiev

 



en cigarett, vit blick
och blå läppar



 

drömmarna



… jag kan dem alla
utantill

 

 

 

 

 

 

 

* titeln i dikten en replik ur en amerikansk film jag såg på  TV
igår natt…
jag tände direkt en cigarett och tänkte på Dig!

 

 

 

 

 

 

copyright Ari Eskelinen 2009  

 

 




Fri vers av arie
Läst 1139 gånger och applåderad av 25 personer
Publicerad 2009-01-08 06:35



Bookmark and Share


  Sonja Sidorow Lapington
Vemodigt skönt!
2010-07-10

  C.Wieske
Jag tycker att du är fantastisk.
2010-05-23

  aol
så bedövande vackert blev bara så djupt berörd
2009-01-21

  Nina V A
nu har jag blivit en sån titelsucker
just för att jag tycker det är så svårt
samtidigt så oerhört viktigt och en konst
i sig om man tar det på allvar, vilket
jag gör
Den här är ju top of the hill
tilldragande i sin sammanformning
- en replik av vikt och hur tankar
kan sammanfalla däri, kring och invid

din text ter sig som igenom
dessa mundrag och utblås som
former av andning

rökringar och dess mönster
av blommor om man så vill

se

”i rummet, en tystnad  man bara finner
på gravplatser utan kors ”

sprängköld och ytlighet i sitt allvar
är inte enklare, inte heller lättare
att skicka minnen

”vit blick
och blå läppar”

drömmarna
i sin cirkelgång

Tack!
2009-01-17

    deb8
Otroligt snygg och visuell text. Blir imponerad av den minimalistiska tonen och att du med relativt få ord målar upp en sån stämning och känsla. Cigarettröken ringlar sig genom mina intryck som en svartvit filmscen
2009-01-13

  Myy VIP
Jag blev överumplad av av den starka känslan av tundra och permafrost. Varje ord bär sin egen tyngd, med knivseggsprecition.
För mig är den ödsliga och gränslösa det centrala i dikten, som en röst från en persona som som bär med sig detta i alla relationer oavsett scenerier.
2009-01-09

    Melona
okej...

ett svar, som inte alls har med din text att göra
men som jag var tvungen att skriva, för att du inspirerade mig så fantastiskt... tack, tack! : )

****

älskade,

om nätterna vilar du min tunga,
rusar mitt blod
som att drömmar minns dig, är oss

när allting är en variabel av verkligheten
är drömmarna mina brev
till dina händer,

håll dem
smek dem sakta
betänk älskade:

att min själ vilar där
likväl du

så långt ifrån
ändå så nära
som att avstånd är distanser

nära, nära

jag minns alla dofter
de du strök längs utmed
sinnen

röken,
var den från vår eld
eller blott en pelare
från krigen vi alltid blundade

som att vintertid är sommartid
och krig är historia, så pågår de hela tiden
vi lämnar aldrig varandra
- vi kan bara komma tillbaka

alltid tänker jag på dig
när jag lever är jag död, när döden är jag
vad är du då, var är du då,
du min längtan?

som att inget annat spelar roll
hör,
lyssna hur det bultar

inga djupa bloss
inga tunga droger får bort dig,

jag skriver dig, till dig
högar har jag av ord,
känslor som blir till något outtalat
och talat,
du kan se dem inuti
- så, blunda och känn svullnaden
av drömmar och verklighet lägga sig i dig

titta i mörkret av ögonlock:

ser du mitt rum, ljuset från lampan,
bilderna på väggarna, ett par bleka akvareller
och där, ja just där i bokhyllan av flammig björk
en pedantisk ordning, kronologisk må vara mer korrekt
av de brev, ja de jag skriver men aldrig skickar

-säg, vad ska jag göra med dem?

äta, slänga, stoppa dem,
ska jag låta dem fortsätta vila
som en dröm, en saga
en verklighet jag helt och fullt aldrig vågade ge dig
hur allvarlig jag ändå var dig, oss...

jag försöker sluta röka, svårt är det
det är farligt, som att man vill, jag vill fortsätta göra mig illa
för du gör ont, men mindre när annat gör ont

älskade,

så många ord, brev
och versioner av sanningen vi aldrig visade
inte vågade oss in på, var vi för mänskliga där i allt det vackra
"hos dig är jag stark, hos dig är jag underbar"

himmelen vet oss, skogen med
som att andetagen vilar oss i sina gömmor,
brukar jag viska dig mot stjärnorna
undra om du hör, älskar mig ännu
så som jag...

jag sitter inte med tårar,
bara ett hjärta som bultar rött
som att hemoglobinet är djupare vin

tystnaden talar likväl
och det är där,
då jag hör dig, ser som tydligast

dina steg i mörkret, din hand mot min rygg

jag kan se dig på gatorna
dina vägar,
en gång var de våra

nu är jag...
ja, jag vet inte...

inte död, för jag slutar röka... (nu försöker jag vara rolig mitt i allvarsamheten)
mer som något som aldrig blev av, ordentligt

fast i en längtan så svår
när allt jag ville var kärlek
dina ögon så blå, som mysterium
jag alltid velat tyda

säg, är min trycksvärta vit
kan du läsa det jag aldrig sa,

det jag skriver om nätter
när stjärnorna vilar i ögon,
dina likväl som mina

och jag försöker återge
dess ljus med ord

det jag vill säga
men aldrig vågat...



/din
2009-01-09

  Maria Zena Viklund
ett fantastiskt brev som vilar i en slags ödslighet, och orden:
"jag ljuger gärna, men min ytlighet

tar jag på stort allvar…”

påminner mig om någon....

jag tackar för ditt välskrivna brev skickar tillbaka ett varmt tack trots det inte var ämnart mig.
2009-01-09

    Melona
jag skulle vilja svara dig på detta brev,
även om det inte är du och jag som skriver, ska återkomma

detta är helt fantastiskt! tack!
2009-01-09

  Inkarasilas
Äh sånt här kan jag inte kommentera, snöstormen i huvudet är för hög. Ljudet brusar bilder och för den delen räcker det väl för helvete med att det finns ingen som kan skriva såhär mer än du. Sån här vit snö i ögon och längtan. Pow-ow!
2009-01-08

  Ulf Lagerholm
jag skulle vilja använda kvinnan Krantz reflektion som en trampolin ner i denna textbassäng, detta med att det man inte förstår kan man icke heller drabbas av, det omedvetna ställningstagandet som liksom omvandlas till en försäkran, en naiv drog som ju åtminstone på det ytliga planet skyddar mot den traumatiska insikten, vidare är ju vissa företeelser i tillvaron av den art att de omöjligtvis går att begripa, jag tänker på hur det gestaltar sig när man är död, och det är ju där spekulationen tar vid, i förlängningen tex dikten, poesin

"går nätterna, dagarna långsammare
när man är död?"


är ju naturligtvis en befängd fråga, eftersom den aldrig kommer att kunna kläs i något svar, men icke desto mindre fyller den en viktig funktion hos den sörjande, kommunikationen med den döda är på sätt och vis fortfarande intakt, vilket jag tror är mest betydelsefullt för den levande, då ju en sådan "ordning" hjälper till att konservera lyckliga stunder, vackra bilder ur det förflutna, och det hjälper säkerligen i hög grad till, ett slags nonkemiterapeutiskt intag för att göra nuet mer balanserat för den i tiden verkande

jag fullkomligt tokälskar citatet;

"vår i annalkande,
jag ljuger gärna, men min ytlighet
tar jag på stort allvar ..."

läs detta gott folk!!, smaka på det!!

mycket av det man läser eller träffar på för övrigt är endast yta och "vackerheter", presentationer som bara har ett endaste syfte, nämligen att förföra, manipulera, med ovanstående metafor är det precis tvärtom, den står på sanningens sida, därmed tjänstgör den även i kärlekens namn, den är pedagogisk till sin natur, önskar uppriktigt hjälpa till med förståelsen kring människans medvetenhetströsklar, mitt överväldigade sinne förbjuder mig att skära i den ytterligare

lite längre ned tonar en annan bild fram med liknande dignitet;

"i rummet, en tystnad som man bara finner
på gravplatser utan kors"

lysande poesi!!

(kan dock inte låta bli att undra över detta "som" i det ovanstående, det känns som om det borde strykas)


tack bror, för en stunds berikande läsning
2009-01-08

  Lena Krantz VIP
Jag såg den också....väldigt gripande film!

Egyptiska cigaretter får man inte heller cancer av, eller är det inte så att om man inte förstår vad det står så kan man inte heller drabbas?

;o)
2009-01-08

  Larz Gustafsson VIP
Superb film.
"Vit oleander"
2009-01-08
  > Nästa text
< Föregående

arie
arie