Hålig i mitten och ekar som fan gör jag.
Jag hör hur det låter när jag rör mig ,
lögnen som man lever med är en jävlig inneboende.

Skaver och river för att göra sig hörd,
jag vet ändå var du har ditt rum.

Du tar ingen plats,
ändå uppfyller du mig.

Om jag skulle blanda mina sanningar med samvetet och mixa en och annan lögn för att strö på toppen.

Skulle den drinken fylla upp mig?
kanske göra mig omdömeslös för ett tag.

Vackla ut på torget med lånat skratt som skulle vara retunerat sedan länge.

Priset för övertrasseringen är skyhög,
men vad gör det när ingen väntar på att få låna mig.

Jag sökte receptet på lycka,

längtan,

helheten.

Snart föds en kock som kan slänga ihop mina önskningar.