Så somnar tidsaxeln lycklig i sin stela form som stöpts av 1985.
Ett mounment av hur vindarna smekte förbi i stressad yuppi style.

Visioner sagda med viss ironi frös i sömnig formation,
förvånad över hur lite money can buy.

Stångad av klockans eviga rörelse som gör höga högre,
skyndar allt vi inte ser framåt,
tidens förruttnelse som ständigt äter nytt kött rapar och fortsätter.

1988,

2005,

Nu.