Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När livet är så skört, att allt som talas brister

 

När ögon blundar tysta nätter,
vemodet ligger över taken
när glädjen belagts med munkavel
läppar formar ljudlöst sista bönen

 

var fanns du när jag behövde dig?

 


Fri vers av Maria Zena Viklund
Läst 451 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2009-03-16 10:22



Bookmark and Share

  issac.a.m
Vacker och härlig poesi...
2009-03-23

  Vind
Ordkarg (välformulerad) undran. Att ställa rätt frågor, öppnar nya vägar att gå, låser upp stängda dörrar...
2009-03-17

  ~~*MariamAurore*~~
så skört ,så vackert

kram
2009-03-16

  Carola Zettergren
Mycket välförfattad poesi, snyggt detta!
2009-03-16

  Betlehemsstjärnan VIP
Ja, frågetecknen kan vara många, just i sådana situationer..vackert och ödmjukt frågat o skrivet../B
2009-03-16

    Melona
ja,

jag vet nog inte hur att kommentera,
men det är just så här, ofta!
2009-03-16

  devilsangel
Lagom lång men säger precis allt om besvikelse, svek och att lida i tystnad...mycket bra!
2009-03-16

  Fredrik Stillesjö
Hej maria!

Dikten uttrycker ensamheten och saknaden i tillvaron på ett mycket läsvärt sätt. Hälsar vännen Fredrik
2009-03-16
  > Nästa text
< Föregående

Maria Zena Viklund
Maria Zena Viklund