River själv fördömd men lättad
skåran kallad livets grav
smakar vattnet, somnar mättad
ser hur döden gått i kvav

skeppet över lustans hav
dömd att leva myt, berättad
höjd till skyn likt Arons stav
regnvåt syndfri himmelstvättad

Alla ord som växt förgäves
sådden gömd i svärtad jord
rot av glädje ömsint kvävd

glömskans tvivel krusvis häves
här bekännes viljans mord
lustans jordgrav äntligt grävd