Våren tog mig fel i år
Ledde mig på villospår
Jag var väl någons dröm igår
Men är det inte nu
En trashank i en svart kavaj
Ett spökskepp utan hemmakaj
En fylltratt på noblesspartaj
Där ingen är som du

En fördrink med ett fruset bär
En barstol gav en karaktär
Som trodde sig bli Fred Astaire
När andan fylldes på
En maskros som var gul ifjol
Ett ogräs ibland kaprifol
Malplacé på sammetsstol
Medan blickar väser gå

Mannen vill och kvinnan kan
Han är ju ingen Don Juan
Bara en förlägen man
Som bara vill va din
Ensamhet i varje fas
Ensamhet på stort kalas
Ensam när en slutsats dras
Att han inte passar in

Vem bryr sig om en trashanks gråt
Vem bryr sig om hans fyllelåt
En ledsamhetens undersåt'
Ett fyllo vid sin kur
Osedd bakom barrikad
Osedd som ett ovänt blad
Osedd i sin skrivna rad
Ett stjärnskott på retur

Minns din stjärna, minns din glans
Du lyfte mig till skyns instans
En grubblare blev satt i trans
Men är det inte nu
Våren tog mig fel i år
Ledde mig på villospår
Kanske att du nu förstår
Att ingen är som du