Ur tiggarns hand
Så skall väl också du en gång
en gång för döden tiga
tiga i vart ord och sång
i bluesmunspel som giga
Långsamt släntra bort från dem
dem som var de dina
i riktning mot ett okänt hem
mot räfst och examina
Och luffarn står av oro stel
med blick mot horisonten
ty alla kval och levnadsfel
är packade i konten
Så går han här i ängslans mak
är ängslan då befogad?
då prästens väg är ren och rak
men tiggarns illa plogad
Då tiggarn dör med öppen hand
men prästen med signerat
arvsbrev med turkosa band
av lacksigill plomberat
Men finns det någon sanning där
dit ingen av oss blickar
så står där nog en SanktePär
och välkomnande nickar
Och luffarn ska få spis och hus
för han om nån var pilgrim
en gycklare för mat och snus
en resande i "stilrim"
Så ska väl också du en gång
från verket stilla skrida
i hopp om vår och fågelsång
på tunnelns andra sida