Ljuset anas på himlen nu alla sover utom jag

Överallt är det släckt men ljuset på en tidig morgonhimmel förstärks för var minut som går

Känner mig ändlöst tom inom mig allt stannar upp här och nu ,jag sover när andra är vakna och äter sin middag jag sover när andra äter sin lunch

Min ofta tillvaro är sådan omkastad nu är det natt men himlen påminner om solens snara uppgång denna tidiga majmorgon

Vid den här tiden orkar jag mest bara ligga i soffan och glo på tv eller skriva några rader här på poeter ibland känns vakenheten som ett fängelse för mig då jag inte vill vara i nuet

Snart ska jag ta min veckospruta med reumamedicin inte så kul men ett måste och sedan hoppas på att alla biverkningar uteblir närmaste dygnet

Tomhet nu men kanske mera liv nästa dag

Önskan om mera liv och inspiration

En tidig onsdags morgon då jag inte gått och lagt mig ännu

Ni andra med era fartfyllda liv med jobb och familjer kärlek barn och kurser och rutiner ibland undrar jag om jag någonsin kommer att få uppleva nått sånt i mitt liv?

Det var allt för mig

Anna-Karin