Falsk intimitet och människor som kramas med underarmarna, och/eller säger om sig själva ”- Oj, vad jag är galen” går fetbort hos mej. Galen är du när du käkar folk levande, dricker urin och kläcker ur dig att snubbar som Turkmanbashi var en beundransvärd statsman, när man egentligen vill säga ”HeilHitler”. Galet är att sitta på en allsmäktig maktposition i samhället, och inte ha alla hästarna hemma, den makt där du blir för inställd på ett mål och blir fångad i den enda tanken.

Den individen som är halvgalen för att stå ut med sitt kneg kanske t o m en partner, vare sig man är VD eller kyrkogårdsarbetare, känner jag sympati för. Du är inte galen när du inte räds de ickenormativa uttrycken, så länge det inte innefattar en handikappande sjukdom.

Vi skulle behöva lite fler människor som vågar ifrågasätta alla välborstade normer i samhället, utan att bli betraktade som mentalpatienter. Se bara hur vi köar, hur vi beter oss på bussar, hur vi sliter med fredagsölen på puben, eller agerar i kontorslandskapen.
Varför är vi så himla väluppfostrade. DET är verkligen galet! Höfta till med ett ”HEEJ!!” till alla Mr och Mrs Boring och alla du möter, och du ska se att det fungerar, och gör det inte det får du sällan höra snacket efteråt. Tänk dej att essensen för att existera är att var ärlig nog för att betraktas som en idiot.

Tänk på att det egentligen är det ju alltid någon annan som bestämmer att man är galen. Man är inte galen förrän man ställs i relation till någon annan (som inte säger ”HEEJ”!).
Våga berätta för alla att du blivit uppbeamad av aliens till ett UFO. Jag tror inte att du blir satt i tvångströja bara för det.