Tårar av rödaste vin
Sår av sötaste honung
och ett leende från öra till öra

Svartån rinner så stilla och tyst
Hjärtat står helt stilla
Månen strör guld över brända axlar
och sprider ett tillförlitligt lugn över natten

Flickan vid björken har inget mål
hon samlar på skavsår och blundar
Dagsljuset kastar röd glöd i brända ögon
och alla målmedvetna ansikten lyser

Rollen är lätt att ta
masken ligger ständigt beredd på nattduksbordet

Vinden dansar bland kolsvarta löv
och en osynlig fågel sveper över ån
Handen darrar lätt

Saltvattnet bryter då plötsligt fördämningen
inte ens viljestyrkan kan stoppa floden nu
då den banar sin väg ner över halsen

Svartån rinner så stilla och tyst
Månen strör guld över brända axlar
Ingen behöver le i ljuset av mörkret

Tårar av rödaste vin
Sår av sötaste honung