Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nånstans försvann du nog...

 

Det är nånstans mellan verklighet och måndag som vi börjar tala samma språk och jag tror mig förstå vad du säger

Men innan dröm och söndag har du skakat om hela min värld och jag inser att allt är som igår

Ett fuktigt pekfinger rör sig över de suddiga versalerna som du nyss hostade fram i mina händer. Jag läser dig och vänder bort mitt innersta igen




Fri vers av Lyckohäxan Enediel
Läst 451 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2009-05-30 00:04



Bookmark and Share


  KristinaE
.. snygg beskrivning av hur innerligheten snabbt kan försvinna.
2009-06-13

  micke marin
hopplöst.. ett konstaterande..
rubriken följer med texten i bakgrunden..
och den som försvann får nog bevisa motsatsen nån annan gång kanske..
hehe ja måhända var min kommentar obegriplig men här är det frågan om hur man känner vid läsningen..
2009-05-31

  JNI
Den var riktigt bra och du öppnar för inlevelse på ett bra sätt!
där vi endast kan ändra oss själva utifrån våra egna val, andra kan bara göra detsamma..
2009-05-31

  Mr Lindemann VIP
I samklang med delar av nuet andas jag in en fredag och inser att kommunikation utan ord är överskattad
Då i fantasina utmarker när jag in en vardag och fångar den i flykten

springandes mot dig
2009-05-30

    tramp
hela texten flyter fram som en gråkall november dimma och förmedlar en känsla av kyla ...*brrr*
bra formulerat !
2009-05-30

    © Birgitta Wäppling VIP
Applåder!
2009-05-30

  Ewa-Britt Nilson VIP
Oj då så det kan bli
viet blir inte alltid
till, som man vill...
Fin frisyr Du har!
****Snyggt****
***************
2009-05-30
  > Nästa text
< Föregående

Lyckohäxan Enediel
Lyckohäxan Enediel

Mina favoriter
tack månen
Du