Redan medlem?
Logga in
Nånstans försvann du nog...
Det är nånstans mellan verklighet och måndag som vi börjar tala samma språk och jag tror mig förstå vad du säger Men innan dröm och söndag har du skakat om hela min värld och jag inser att allt är som igår Ett fuktigt pekfinger rör sig över de suddiga versalerna som du nyss hostade fram i mina händer. Jag läser dig och vänder bort mitt innersta igen
Fri vers
av
Lyckohäxan Enediel
Läst 451 gånger och applåderad av 27 personer Publicerad 2009-05-30 00:04
|
Nästa text
Föregående Lyckohäxan Enediel |