när hennes insegel av kärlek bröts

rämnade förlåten till hennes hjärta

ut trädde hennes liv och lust

och förvandlade allt i sin väg

all sannings essens flödade

från hennes läppars renhet

kärleken sträckte sig mot skyn

mot brudgummens återkomst

men oxå mot dem som ännu

andades vanära och svek

de som lämnats att dö 

vid kyrkans portar

de som svalt ihjäl av andlig

hunger och längtanstro

de som frös men aldrig 

värmdes i en famn

de som syndade och kom 

på skam i andras ögon

de som var för små för de

STORA PRELATERNAS

hungriga käftar

de som inte räckte upp

till pläterade porslinens

dukade bord

de som fått andas in sitt

öde utslängda i brunnar

från helvetet 

alla medsystrar som tystades

av MAKTMÄNNISKOR 

och fick gråta josef tårar

i evighets brunnar

alla dem misshandlades

fysiskt, psykiskt åratal

brännskadades, sen utestängda

i den stora  stora kylan  som kallades

kärlek, men var av hinhole själv, ett påfund.....av det onda..

MEN NU RESER HON SIG, STYRKA FRÅN

DET OÄNDLIGA  HIMMELSKA

DÄR DEN SISTE BLIR DEN FÖRST

OCH DEN FÖRSTE DEN SISTE

HIMMELSK MATTEMATIK

FÖR ATT INGEN, INGEN, INTE EN

PÅVEN OCH HANS GELIKAR SKA 

KUNNA SLÅ SIG FÖR SIN BRÖST...

HON SAMLAR I  HOPA ETT FOLK

ETT KÄRLEKS FOLK

OCH DE KOMMER ATT FIRA FEST

först en förfest, till den himmelska

i kärlekens

och upprättelsens namn...

en fest där fullheten inte stavas

 i promille utan  i andens fullhet i

överflödande mått

för var och en som tror......men även den som tvivlat

DET KOMMER EN VIND IN ÖVER VÅRT LAND

EN VIND SOM INGEN KAN STÅ EMOT UTOM

DE FÖRBLINDADE

DET KOMMER EN VIND, EN STILLA VIND

EN SUSNING I TRÄDEN, PÅ MARKEN

SOM RESER DEN SVAGE, DEN SJUKE...

OCH DEN BÖRJAR HÄR...... PÅ POETER....

KÄRLEKENS UPPRÄTTELSE VIND GÅR FRAM

I NATT.... OCH GUDS MULLER HÖRS I FJÄRRAN

ALLT NÄRMRE OCH NÄRMRE

hennes kärleks insegel

SOM INTE GÖR MAKTANSPRÅK

utan endast vill tjäna och betjäna

när hennes insegel av kärlek bröts

rämnade förlåten till hennes hjärta

hon är ren, hon är vi som renats

förlåtits,sargats, förråtts av många

men även av oss själv, vi är nya nu

vi har lämnat bitterheten och sträcker oss

fram, alla vill komma fram men ingen trängs

det är Guds vind som är på ingående...

hör du den??

viskar den Ditt namn?

Lyssna.......lyssna....Lyssna ....

jag tror bestämt att jag hörde ditt

namn viskas,   namnet, namnen som

är skrivna i Hans händer

de genomborrade......nu...NU! NUUUU!! sträcker 

Han fram dem mot Dig.... Du är förlåten!!!

Du är Hans barn, Du är min bror, min syster

Du är, och ingen kan ta det ifrån dig...

när hennes insegel av kärlek bröts

rämnade förlåten till hennes hjärta

ut trädde hennes liv och lust

och förvandlade allt i sin väg

all sannings essens flödade

från hennes läppars renhet

kärleken sträckte sig mot skyn

mot brudgummens återkomst

och mot en längtande värld

du, jag, hon, han, de, vi alla...

Vi är Hans brud, Hans för-samling

vi som samlade oss före, den stora

samlingen, vi som inte ville eller kunde

åka räkmacka, eller bananskal....

men som omvände oss mot Honom

och till varandra

de finns endå ej... räkmackorna alltså

allt går av bara farten i stället

eller nåd utöver nåd om man ska

prata religösiska..

vi som ingenting var

men blev ALLT i Honom

schhhhhhhhhhhh...

 nu kommer vinden....

kb i natten