när du kom med budet om hösten

blev den en vackrare tid

och det var den där märkliga rösten

som skänkte mig sinnesfrid

det är så svårt att nå fram när

man har sorterats bort

man får stå själv med sin skam och

vara sin egen sort

nu surrar mitt huvud av frågor

och misstankar hit och dit

som ett inferno av lågor

min längtan tog mig hit

en flicka med höstvind i håret

drottninggatan en mulen dag

fick mig att se upp från såret

glömma min sorg ett tag

som de där ljusen i natten

på färjan till arendal

innan dess sågs endast vatten

tristesskänslan var total

men allting sker glimtvis och nyckfullt

det mesta är temporärt

timglasets sand rinner undan

skadar allt åtråvärt

jag är en olycklig galning

som ingen alls kan förstå

och inte ens mot betalning

skulle nån våga sig på

LARZ GUSTAFSSON     090816