måndag
festivalen är slut. han kommer hem. antagligen med tio nya tjejer i sin kontaktlista. vill inte vara nykter när han hör av sig. vill oblygt kunna säga, "välkommen hem". men han hör aldrig av sig.

tisdag
känner mobilen vibrera. "glöm inte att vattna blommorna på balkongen. kram från mamma". det regnar ute, idiot. det behövs inte.

onsdag
han har väl träffat någon ny. mycket snyggare, så jävla mycket mer väluppfostrad, som vet hur man för sig och som inte säger vad som helst på fyllan. äter vad som helst gör hon väl också, utan att bli hemskt orolig inombords.

torsdag
vem fan älskar mig mer än min mamma?

fredag
pappa kanske

lördag
ligger med en helt skaplig man med bruna lockar för att dämpa ensamheten. varför ska han alltid låtsas som att han inte bryr sig om mig? ett barn växte för fan i min livmoder för en halv årstid sedan. jag vill spela svår men hur gör man det inför någon som inte ens vill ha en?

söndag
"hej fin. jag orkade inte vänta mer på ett sms från dig så nu skriver jag, trots att jag har lovat mig själv att inte falla dit igen. är du hemma, får jag komma över? jag har saknat dig så oändligt. let's get drunk (jag vet att du vill)."

vecka 28 började inatt. inte vecka 7 sen aborten. inte vecka 13 sen befruktningen. vecka 1 med honom börjar nu, och jag har aldrig varit så tacksam över att få må bra igen.