Bermuda

 

 

moln i viken

havsseglare från
sydväst

skolade i en avlägsen
triangel

 

storm väntar

man ser det på de karibiska
vinklarna

färgerna som plötsligt bottnar
kring abborrflötet

Fri vers av Ulf Lagerholm
Läst 685 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-09-21 00:50

Skriv ut
Spara som PDF

stenen/ Yv Ericsson För mig, Ser jag detta som en klockren bild, eller målning. Och den faller mig mycket i smaken. 2009-10-18

mikael ejdemyr Är det så? Så illa? Som en kärleksakademi av gastande gastar vi, snart? Som en armada ur historien kommer vi inte igen, o skolade! 2009-09-27

Carola Zettergren Svindlande vackert, en flerdimensionell dikt..helt underbart! 2009-09-27

Christer Eriksson Små och stora bilder. Har man tagit sig till Karibien borde man inte ta sig hem igen. Men man gör det ändå, sätter sig i en vik vid Mälaren och tänker, ”här är rätt bra ändå”. Långt från G 20 möten och spikar i kistan ser man ännu fisk. Och man får med sig några abborrar och går hem, lyfter ur en starköl ur kylen, tänker på snällt liv samtidigt som grannen får panikångest, men det vet man inte om. Jag tycker om hur du rör dina dikter, med bara några få ord, från det mätbara till det osynliga. 2009-09-26

katt.inc Först panoramavyn över det stora oändliga havet, sedan vinklarna, de karibiska som snävar in synfälltet en aning för att så småningom begränsa vyn till endast det guppande flötet. Och så känslan av oro som följer med den annalkande stormen men som avklingar vid åsynen av flötet. Färgerna, hur de bottnar, det är vackert. Tack. 2009-09-25

© Birgitta Wäppling det är hur färgerna bottnar och hur virvelströmmarna skapas av raderna i dikten som får den här dikten att stannar kvar även efter läsning som tar sig uttryck i djupt avtryck och intryck 2009-09-24

peter markurth Stark inledning, gillar flytet och det snabba avslutet, mycket god behandling av språket 2009-09-23

Bjarne Nordbö Det känns som det finns strofer här som jag känner igen, kanske från någon gammal dikt från dig. Men va fan gör det. (gör själv likadant, ibland medvetet ibland omedvetet). Jag håller inte med B.J.A, bilden av flötet får hela dikten att fyllas av färger som flyter ut. Liksom gör den längre, men så är jag då en sådan som kan stirra på ett flöte i timmar. Utan att skriva en rad. Och du, jag gillar dig i det här lite mindre formatet. Antagligen för att ditt språk alltid är så rikt och föder assosiationer i massor hos mig. Små dikter av dig kan jag liksom njuta alaminut. Och det är gött det. 2009-09-22

Din Fiende Jag noterar en barnslig underton här. Ja en riktig färgkaskad med naiva, i mitt tycke tydliga, fingerfärgmålningar. Jag blir glad av din dikt, och det behöver man ibland. Stort igen. 2009-09-21

Mikael Lövkvist Gediget. En dikt där alla orden räknas och bidrar till diktens nogrannt uppbyggda stämning. 2009-09-21

Gunnar Odhner Världen i en vattendroppe. Tjusigt! 2009-09-21

resilient Rörelsen. En dikt som seglar fram uppifrån och dyker ner bredvid flötet. Att vädret syns i djupet först. Så snyggt, Ulf. 2009-09-21