Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Två Hjärtan!

vaknad av de rötter som vägen flyter
vågad i blick med klar framtidssyn
uppsträckt av vener som inom knyter
där jakten lever ovan vattenbryn

skriken förmedlar inte en klagan
längtan blir frustrationens roder
där sista pulsslaget blir början på sagan
och omfamning sker av alltets moder

röda cerpentiner flyttas mot berg
och drömmar målas av knutna nävar
blott kärlek dunstas av den gråa färg
som trasigheten brustet svävar

men jag är vaknad av ljud som visar
då kaoset leder oss splittrade ut
där ledsamheterna, glädjen prisar
och de två hjärtan får se sitt slut


Bunden vers (Rim) av Max Poisé
Läst 338 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2011-05-09 09:05



Bookmark and Share

  Anya VIP
Fin rytm till en text som förmedlar stark kärlek på något vis, men jag kan ju ha fel. Ordrikedom omger den bundna formen.
2011-05-12

  Meredith Ferlicia
Du är krånglig när du skriver, skulle rekommendera att inte högtrava!
Fast jag måste medge att orden tilltalar...
2011-05-09

  Junitvillingen
Va festligt att även du poetar om två hjärtan denna måndagmorgon...man kan ju tro vi kommit överens om det, men så är alltså inte fallet. Jag gillar din text - men säg vad jag INTE gillar som du skriver? I denna text finns en textrad som jag vill lyfta fram lite extra:

"där sista pulsslaget blir början på sagan"

- vilken magisk "formel"...*s*...Du kunde ta de orden och ha som rubrik på en ny dikt - vore grymt spännande att läsa!!
2011-05-09
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé