Sirliga salta skvättar smeker sammets kind
Tränger sig inte in utan håller sig på ytan
Längs ytterbanan-
Sorgen tränger sig ut genom de nästan igen trängda tårkanalerna
Porlar likt en vårflod, rensar bort smärtan
Städar upp inombords
Vaknar upp mitt i natten

Inser


Att livet rinner ifrån mig
Kramar krampaktigt ihop handen
Fångar Saharaöknens heta sandkorn
Allt annat strilar emellan
De ledbrutna fingrarna
Slickar mig om munnen
Uppfylls av havets salthalt