Jag blir så trött på alla attityder,
jag blir så less på stor nonchalans

Vem tror dom sej vara,
tror dom livet går som en dans?

För deras del går nog mycket på räls,
det kan vara det de tror
därför anses rätten till dömande så stor

Men varför ska jag behöva suga
in den skit i livets slang,
den som ska förbinda mej med det övriga
i detta livets falang

Ingen av dessa som kvackar
kan tjäna så mycket på det,
ingen av dessa som snackar
befinner sej annat än breve

Bredvid och på sidan dom vandrar
ibland går dom hand i hand,
helt flyktigt äger dom världen
men oftast står den i brand

En brand som förtär och förbränner
kvaliten som en gång fanns,
deras liv liknar mer en öken
där de bränt varenda chans.

För vem kan i längden tro på
och lita till dessas maner,
man vet bara en sak med dessa
att solen har redan gått ner.