manna från himlen skulle falla
alla skulle ta av sitt överflöd
ge till dem utan bostad och bröd
jämlikhet fanns, ingen skulle
sitta på trappan och frysa
vad vore vi utan
våra drömmar att gå emot
utan dem skulle vi aldrig lyfta vår såriga fot

jag drömde en dröm, natt blev till dag
en fågel friheten fick
men då linan blev för lång
blev Vanheder åter vrång
och kortade in kopplet
lyssnar gör ingen
som tiden lärde känna skillnad
mellan fiende och vän