Jag ljög men jag har inget menat
inget illa
det bara blev så
om igen
och igen
och igen
och igen
och det är ju tämligen hopplöst
håll med om det?
Att saker bara händer
skrämmande saker
som flugor som dör i en smäll
eller katter som blir platta under ett bussdäck
eller nedfrusna presidenter som ingen vill tina upp ens om det går..
Det är inget konstigt
man kan ljuga om det mesta
man kan ljuga om allt!
Som att det finns en högre makt
eller att samhället tar ansvar
eller att skatten blir lägre,
mer i plånboken,
men hyran högre,
mindre i plånboken.
Om dom kan ljuga så kan jag!
Det ger vuxenpoäng att ljuga!
Mest förljugen vinner!
Det har sagts mig att
det värsta jag kan ljuga om är min trohet.
Jag vet inte vad det är
jag kan inte få in det någonstans
det är ett problem
det bara händer.
Ena stunden lovar jag
nästa stund har jag brutit
Och det känns nästan mera
att veta att en katt har blivit platt
än att jag har svikit ett hjärta..
Jag vet inte hur det blev så
men det bara blev så.
Katter syns, dom är hela och fina
ena stunden
i nästa blir det bara kattkräm på gatan
Ett hjärta syns inte
det märks inte, det kanske inte finns?
Hjärtan kanske är lögn?
Det syns iallafal inte när dom krossats
men jag försöker förstå
Fast jag har aldrig velat sååå illa...