Solstrale HÖSTENS SKÖRDAR BEVINGAR SJÄLENS FÅGEL
viskande trädkrona berätta sommar du älskade vän jag ska täcka dig med kompost låta jorden din vila under mitt lövtäcke
sommarens bris svarar du ska få mina skördar jag skall ge dig allt jag har låta mina blomster bliva mull så frön till vårens ängar
våren förhoppningsfullt talar till vintern låt du mina marker vila stilla i ro ge mig sakta dina droppar från ovan låt frön och grodd besparas från frost under ditt vintertäcke låt mig vila
människan lyssnar med öppen själ inlemmar årstidernas glädjestunder då våren kom med blommor när sommarn kom med grönska och hösten kom med sommarens skörd längtar vinterns vita vidder likt ett blankt blad
poeten skaldar om årets prövningar sänder lustrop och sänder morsekoder ut hjälp att hjälpa den som misströstat har minns att livets promenad är insiktsfylld stanna så upp du modlösa att förgylla ditt sinne
hösten förgyller själens rum och bevingar själens fågel
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 305 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2021-08-20 11:08
|
Nästa text
Föregående Solstrale |