Jag är helt utmattad, stum, vet inte vad jag vill
Känner mig tillintetgjord, bortkopplad
Vet inte vad felet är, hittar inte svaret i stjärnorna
Bara strövar omkring, är eländigt oändlig
Vill snart inte mer, orkar inte detta

Behöver vila, ta en paus, hitta min väg i livet
Trött på att behöva lägga locket på, förtränga allt
Vet inte vad jag ska göra, är det alltid såhär
Ska vi behöva må dåligt konstant, var det bättre förr
Jag vet inte, men min kropp är ett vrak
Rent ut sagt misär i dystra våta gömställen

Stum, orden hittar inte ut ur min mun
Vill så mycket, men aldrig ser jag solens sken
Bara havets djup, bortom räddning känns det som
Inte ens en diamant kan jag finna
Jag bara våndas över varje andetag jag tar
Men aldrig känner jag någon lycka i livet
Bara misär, är det mig problemet ligger hos

Har jag någon diagnos, något som skapar oreda
Är det ett virus som programmerar mitt minne
Eller är jag oaktlöst kaotiskt medvetslös
Vet inte, allt är ett mysterium i mysteriumet
Jag bara dras med mitt dunkla sinne
Mitt mående som ligger på botten
Ge mig ett spö och låt mig fiska efter lyckan