Den döende
- av ålder, eller för egen hand,
eller i största allmänhet -
störtar in mot sitt svarta hål,
men går i svävning,
för alltid homeopatiskt uttunnad
bortom begreppen, schackrande med chakran,
tidsbegrepp och livsrummets listige Coyote
ute i händelsehorisontens bleka stiltje,
där minusvärden vänder ut på in, in på ut,
i alla drivkrafters stelnade uttryck

Lasse Kjellström brinner saklöst
från topp till tå genom sot & aska,
benbitar rasslande över gruset, paleontologiskt

Christer Bergström sänker huvudet
i all världens vattenföringar, frustar valrossligt
i Michel Chions Requiem

Någon tar steget fullt ut framför Green Cargo,
men svävas evinnerligen på händelsehorisontens ytspänning,
avhänt & åskådliggjord,
uthängd på kosmiska väggar av mörk energi