Redan medlem?
Logga in
Solstrale... RENHJORDEN RISTAR SIN POESI ÖVER SKAREN
statyn väntar på dem den står kvar i gränden liksom berget kikar fram
de återvänder till ett berg som väntar flockens återkomst
ett berg som känna sig kunna mätta renhjorden
därför berget bjudit laven och vitmossan sitt husrum
berget kommer entropiskt vittra uppifrån och ned liksom inifrån och ut men ändå alltid alltid evigt vänta på sin hjord
en renhjord som kommer att hylla berget och lämna spår av lycka
och varje gång renhjorden söker sitt berg kunna finna det där om än mellan ett par huskroppar i form av en staty som reser sig likt ett berg som är jag där hjorden är de mina och livet blir vårt att leva
en förvandling från ett mörker till en plats där ljusglimtar kan nå oss alla
efter en svår oövervinnerlig motgång
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Solstrale
Läst 295 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2021-12-30 16:09
|
Nästa text
Föregående Solstrale |