Fredag den 13 Mars 2009

Du är Svensk, Svensk Svensk!

Vi är svenska. vi barn.
Vi får gifta oss med vem vi vill. Vi får yttra oss, vår röst räknas, vi behöver inte vara troende eller oskulder, vi får klä oss hur vi vill och vi får bara prata svenska. Vi barn.

Men vi måste få Flickan att hitta en man i samma religion, i samma ursprung, i samma uppfostran och samma kultur. Allt annt är haram.
Vi får inte låta flickan vara.
Vi får inte se med bruna ögon. Utan med blå.
Vi ska vara svenska.
Vi ska vara Normala.

Allt annt är haram.

Vi tror att vi är så svenska.
Vi sitter där och trycker i oss Svensk mat och vi Pratar med fördomsfulla Svenska röster om orättvisor och vi skyddar våra barn mot det okända som finns utanför vår värld.
Vi sitter där och leker.
Vi sitter och försöker vara så normala som möjligt, för att tänka så svenskt som möjligt, för att prata så svensk som möjligt, för att bete oss så svenskt som möjligt
Vi leker en liten utlänsk lek som vi kallar Att Passa In.
Det är så Haram att kalla oss invandrare, det är Haram att någonsinn kalla våra barn för araber
- för de är ju födda här!

Du är svensk svensk svensk.
Så rädda att någon någonsin skulle få för sig att kalla oss någonting annat än ariska.
Du är svensk svensk svensk.

Så säger mina mörkhåriga släktingar som ser på mig med bruna kärleksfulla ögon...




Fredag den 13 Mars 2009

Min syster!

Det står en ung flicka, långt framför mig på bussen.
Jag kan beskåda hennes ansikte länge, utan att hon ser mig.
Jag ser på henne när hon ler. Och förundras över hur otroligt vacker en människa kan vara.
Hon har mörkt, mörkt hår och de blåaste ögonen jag någonsinn sett.
Jag beskådar
och förundras
denna varelse och kan med en garanterad övertygelse säga att det är omöjligt att vara vackrare än henne.
Av den anledningen kan jag inte sluta stirra på denna skönhet.
Inte heller kan jag undvika att le vid åsynen av hennes skrattgropar och glittrande ögon.

Och det vore för otrevligt av mig att nu förklara alla gånger folk förvånats över likheten mellan mig och min syster.
För jag kan omöjligt säga att jag själv är ens en gnutta lik denna otroligt bländande skönhet som står där borta, helt omedvetandes om mina iaktagelser.
Hon vet inte att jag sitter här på samma buss som henne.
Inte heller vet hon att jag iaktar henne
och hon har absolut inte en enda tanke på
hur högt jag beundrar hennes ansikte.

Och det är så fel av mig att stirra så.

Men hon är ju så vacker
Och hon är ju så Min Syster.




Fredag den 13 Mars 2009

Två små barn.

Vi var bara två barn
Som såg varandras sorgfyllda förflutna
i varandras ögon.

♥





jag och min (Utlänska) Farmor sitter i köket och pratar...

Fredag den 13 Mars 2009

Lilla farmor

Farmor: ... och då sa mina föräldrarna att det var för kallt eftersom det inte fanns... ehm..


Tystnad


Tezzie: Element?

Farmor: Ja! och istället för det hade vi.. sånna här... ehm...


Tystnad.


Tezzie: Kaminer?


Farmor: JA!






Fredag den 13 Mars 2009

Längtan

Jag minns den röda solen
Jag minns den fräna doften av kamelerna
Jag minns dammet i Kairo

Men den blodröda solen sjunker ej ner bakom moskéen ikväll
och den fräna doften från de ståtliga djuren fyller ej längre mina näsborrar.
Just för att jag är här
och ni är där
och allt utom vårat blod håller oss ifrån varandra.

Men jag kommer!
Snart kommer jag tillbaka
och när jag väl gör det
ska jag falla ner på knä och kyssa marken.
Det lovar jag!




Tradition av Profeten Muhammed

Fredag den 13 Mars 2009

Vem förtjänar bäst din vänskap?

En man kom till Guds budbärare och sa

- Oh Guds budbärare, vem har bäst gjort sig förtjänt av min vänskap?

Profeten sa
- Din mor
Mannen sa
- Och där näst?
Profeten sa
- Din mor
Mannen sa åter
- Och där näst?
Profeten sa
- Din mor
Mannen sa än en gång
- Och där näst?

Profeten sa...


- Därnäst din far






Fredag den 13 Mars 2009

En blomma i Afrikas öken.

Getterna måste skötas med kärlek
Kamelerna måste tjudras vid sina pålar
Du måste passa upp på din man
och han måste slå dig om du gör någonting fel.






Ur ″En blomma i Afrikas öken″




Novell till min mamma. Ett försök till att bli förlåten.

Torsdag den 12 Mars 2009

When angels fall a sleep.

You don’t know how it is! Nobody knows how it is.
I do, I’m the only one who knows.
I know the feeling when you are all alone, I know how it is to cry yourself to sleep every single night. I know everything, because I was the lady of sorrow once, I was neighbour with disaster.

So this novel is for you, mom!
I’m so sorry for all the pain I caused you.
I remember everything, and I take the blame for it.
I hated you once, I really did, and all the things you did to me were just to protect me, I know that now. But I was sad, mom! I was so sad, you could never imagine.


- How are you feeling?
- Just fine.
- Where does the scars come from then?


- I hate you! I wish you would die! I was screaming and I ran to the door, just wanted to escape from all the pain that everyone caused me,
You ran after me, you got me and you held me.
I was so angry and sad that I couldn’t see clear behind all those tears that were falling from my eyes. I was screaming and shouting:
- let go of me! And I tried the best I could to free myself from your hug, I didn’t want you to touch me, or even look at me, but also I wanted you to hold me in your arms and never ever leave me!
- No, I won’t let you go! I’ll never let you go.
You were so sad, almost as unhappy as me, but I didn’t want to see that, didn’t want to hear your voice which was shaking so much and I didn’t want to notice that you were working so hard to keep them tears inside of you.
I kicked you and I punched you, all that just to see how hard you held me, or how much you wanted me to stay.
Didn’t you see? I was just testing you!
I freed myself and I ran again. And meantime running, I said to you:
- You already have!
Today, I am wondering:

Mom, why did you let me go?


I am
So
Sorry
For all this pain I caused everyone.
Sorry for every word I said
Sorry for all the kicks I’ve given out like newspaper in the city.
I am
So
Really, really
Sorry
Because I love you, I love you all
It just went so wrong sometimes.
I never mean to hurt anyone.
It just happened.
I’m so sorry.

I don’t know were all that sorrow and unhappiness came from, I don’t know why I was so sad and why I did all those horrible things to people that just wanted to help me.
I was 13 years old, I was just a child so you have to understand and forgive me. It was a hard time for me and for everyone around me.
But mom, just for you to understand my feelings that I had then, try to imagine that something is haunting you and you just keep running and screaming for your life, and suddenly you fall in to a deep, dark grave and you keep falling until you hit the ground and then you’re stuck and can’t get up. You become a prisoner in your own jail cell of sorrow. It seemed to me like someone was taking over my life, and I couldn’t release myself from his grip, as if it was a grip of life and death.
Today I know that I wasn’t alone I know that it is so many girls who is carrying the same sorrow that I had. When you are taking each day step by step, it’s just a way to survival, but today I am alive!

Sometimes I can sit in hours and just read my old diary or all the poems that I’ve been writing a long time ago, and I really admire myself and my strength to carry on. I know that I’m strong, and if I went through years of pain and unhappiness and still I am alive, then I can walk through so much more without any worries. It’s hard for a broken heart to heal, that is something I know above all things, and in this world, only a few heart survive, the rest of them die out or has to live with scares for the rest of their life, and when I look back in the years I understand how lucky I must be.


Mama, you once told me that the dust under my bed was an angel’s pair of shoes, and I’ve seen them under my bed again.
My angel went to sleep for a while, but you don’t have to worry anymore! Because I think that she is awake now. She hasn’t forgotten me, she just wasn’t here but now she’s is.
I know that because I can sense her beside me every moment of the day.





Torsdag den 12 Mars 2009

Min Egyptiska morfar!

- Teresa! Jag har pratat med din kusin! Hon har hittat en lärare till dig som kan hjälpa dig med din arabiska i en månad!
- Vad roligt!
- Ja, men vet du hur mycket han vill ha?
- Hur mycket?
- 25.000!
- MALESH!
- Haha! Ya Fifan! Jag kan köpa den jävelen för tjugofemtusen!




Frida, 6 år

Torsdag den 12 Mars 2009

Ett barns tanke om döden

"Farmor, jag tror att du kommer dö innan jag hunnit bli vuxen.
Men då ska jag begrava dig och rita en teckning till dig"

Så sa min sex åriga kusin till min rörda mormor.




Det är då, endast då, som kärleken får problem

Onsdag den 11 Mars 2009

När Religioner kommer mellan kärlekar.

Det är när religioner kommer emellan
som jag blir tvungen att välja.


Antingen lever jag ett liv med den jag själv valt att älska
och tvingas till ett accepterande av omvärldens hat.

eller.

Så skyddas jag av omvärldens kärlek
och väljer att inte längre älska
den jag valt.