Tänker ofta på tidens gång, på tiden i nuet, på tiden som varit och på tiden som ska komma.

Tänker på andra människors tid, och kan bli sorgsen för det som andra förlorat och inte hunnit med, inte fått uppleva. 

Jag kan känna avundsjuka över hur vissa har utnyttjat sin tid bättre än jag...Vemod över att jag kanske skulle ha gjort annat...

Jag kan känna stor tacksamhet och glädje över att få vara här, att få dela en stund av tiden med mina nära och kära.

Tiden som kanske ska glömmas bort för att bäst utnyttjas.

Alla dessa dagar som bildar mitt liv, ditt liv, allas våra liv.

Så, dagen före röd dag, ledig. Njuter av ett glas rött vin och myser inomhus med regnet som knackar på rutan, utanför. Imorgon ska solen skina...min själ ler och gläds...ser på päronträdets fuktdrypande blommor och hoppas på att imorgon se dem sträcka sig mot en värmande sol med humlesurr och bisvärmar omringande sig. 

Idag är en bra dag, tungt arbete bakom mig och en avslappnad tv-kväll framför mig...