Redan medlem?
Logga in
daniele
40 år från Helsingborg
Dagbok
Dagbok - Januari 2008
Torsdag den 31 Januari 2008
pappa pappa pappa, varför blir du hängandes senStoppa nerskjortan lite mer dra över en kavaj och börja fan att le ät din frukost spring till jobbet attrahera din fru och bli lagom feg, Onsdag kom du ligger kvar torsdagen var sen vinka farväl till din son öppna tidningen parfymera dig ren innan det är dag blir det för sent chefen kallar du behöver jobba, slita ,träna raka vägen hem maten blir kall och du skyller på trafiken igen, Ännu en dag ännu en besvikelse till hon gråter när du jobbar sent hon tror inte hon förlåter sonen leker med sitt spel ännu en dag ännu ett fel när pappa förklarar att han blir sen. Torsdag den 31 Januari 2008 ibland törs man mer att ramla om det finns anledning för det,nuDetta känns felmen jag rättar inte på dina fel det är för lätt, följer efter men ler vilset mer galet slingrar jag fint svaren kommer en annan dag då jag behandlade dig som det vore jag, I välbehag trivs jag en säker plats med väggar av stål ett hinder men inte förlångt ifrån, kärlekstegen finns att klättra upp för försök ramla om du törs då förlåter jag dig om du förlät mig först. Torsdag den 31 Januari 2008 lika barn leker mest med sin bästa vänTiden liggerframför glöder barn och vi vuxna fryser till is försökte förstå att vi vi kan leka hur som hellst leka med allt som är gjort för ett barn utan gränser händer det att misstag ger sig på föräldrarnas krav känns, Vi tar en dag och cirkulerar med en spade gräver vi mer och bygger uppåt och ler, extasens period liknar ett stort hav och för toner av ett skrik trillar jag med cyklen av jag hoppas att mitt knä blöder så mor kan blåsa bort alla barnbehag jag har det blev ett plåster och lite bandage tills jag sprang ut och glömde denna dumma dag. Torsdag den 31 Januari 2008 BubbelsVi kallade ossdumma lite korkade förbi trafikljus vinkar vi längtan frös ner och vi glömdes, en frästelse till en början till kanske något nytt förlåt mig iallafall jag trampar ser mig inte för längtade inte hem så här kan jag dö, hoppet försvann därifrån höga tak ser jag vinddrag spelar med hav och dis så allt är bra, jag fruktar regn mellan glas fönstret drar in och jag fryser fast utan filtar irriteras jag men det är bara ord jag skriver och glömer tid som fick mig att behållas med stil. |
2008mars (1)februari (2) januari (4) |