Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




User avatar

daniele


40 år Male icon från Helsingborg


Dagbok

Dagbok - Januari 2008

« Tillbaka till dagböcker

Torsdag den 31 Januari 2008

pappa pappa pappa, varför blir du hängandes sen

Stoppa ner
skjortan lite mer
dra över en kavaj
och börja fan att le
ät din frukost
spring till jobbet
attrahera din fru
och bli lagom feg,
Onsdag kom
du ligger kvar
torsdagen var sen
vinka farväl till din son
öppna tidningen
parfymera dig ren
innan det är dag blir det för sent
chefen kallar
du behöver
jobba, slita ,träna
raka vägen hem
maten blir kall
och du skyller på trafiken igen,
Ännu en dag
ännu en besvikelse till
hon gråter
när du jobbar sent
hon tror inte hon förlåter
sonen leker med sitt spel
ännu en dag
ännu ett fel
när pappa förklarar
att han blir sen.







Torsdag den 31 Januari 2008

ibland törs man mer att ramla om det finns anledning för det,nu

Detta känns fel
men jag rättar
inte på dina fel
det är för lätt,
följer efter
men ler
vilset mer galet
slingrar jag fint
svaren kommer
en annan dag
då jag behandlade dig
som det vore jag,
I välbehag trivs jag
en säker plats
med väggar av stål
ett hinder
men inte förlångt ifrån,
kärlekstegen
finns att klättra upp för
försök ramla om du törs
då förlåter jag dig
om du förlät mig först.







Torsdag den 31 Januari 2008

lika barn leker mest med sin bästa vän

Tiden ligger
framför glöder barn
och vi vuxna
fryser till is
försökte förstå att vi
vi kan leka hur som hellst
leka med allt som är gjort för ett barn
utan gränser
händer det
att misstag ger sig på
föräldrarnas krav känns,
Vi tar en dag
och cirkulerar
med en spade
gräver vi mer
och bygger uppåt
och ler,
extasens period
liknar ett stort hav
och för toner
av ett skrik
trillar jag med cyklen av
jag hoppas att
mitt knä blöder
så mor kan blåsa bort
alla barnbehag jag har
det blev ett plåster
och lite bandage
tills jag sprang ut
och glömde denna dumma dag.





Torsdag den 31 Januari 2008

Bubbels

Vi kallade oss
dumma lite korkade
förbi trafikljus
vinkar vi
längtan frös ner
och vi glömdes,
en frästelse
till en början
till kanske något nytt
förlåt mig iallafall
jag trampar
ser mig inte för
längtade inte hem
så här kan jag dö,
hoppet försvann
därifrån höga tak
ser jag
vinddrag spelar
med hav och dis
så allt är bra,
jag fruktar regn
mellan glas
fönstret drar in
och jag fryser fast
utan filtar irriteras jag
men det är bara ord
jag skriver
och glömer tid
som fick mig
att behållas med stil.





 

2008

mars (1)
februari (2)
januari (4)