byrålådan

Dagbok

Dagbok - Januari 2013

« Tillbaka till dagböcker

Söndag den 20 Januari 2013

I dimman på Saltsjön

Igår på väg till Slussen kommer du till mig igen när jag studerar den vackra ytdimman på Saltsjön, är det är du håller till min vän men det är ej så ofta du
låter mig känna av dig. Igår var du så nära igen. Jag känner din ande sväva runt vattenytan utanför din gamla bostad och kan se dig stå i ditt panoramafönster blickande ut över vattnet och njuta av minnen då du fortfarande orkade segla. Alla färder över jorden som du som ung gjorde när du mönstrade på för att upptäcka världen, hur många timmar har du inte tillbringat på böljan den blå för att bli sittande på landbacken ibland oförmögen att gå ut för att det var svårare att andas i den
fuktiga havsluften än inomhus. Men där drömde du dig vidare i livet och hoppades på att få operera in en ny lunga, att få komma ut i livet igen, ett värdigt liv utan andningspauser när du var ute och gick. Du drömde om att sätta Ylva i sjön, vilket du även hann med. Du ville hitta ett jobb du skulle orka med, ej inom det yrke du studerat till, då den världen idag är väldigt tuff och du är en mycket känslig själ och empatisk själ.

Jag kan ibland skratta åt mina tankar, jag kan ibland se dig stå och öppna dörren till
Sankte Per och stå där med ett spjuverleende och säga:
Välkommen jag har väntat på dig och då springer jag in i din öppna famn och blir så där härligt omsluten av dig - ja Magnus drömma kostar inget.

Söndag den 20 Januari 2013

Årsdagen

Idag för ett år sedan lämnade du din boning på jorden och for vidare
jag vet inte riktigt hur du hade det eller exakt hur det gick till men
din inneboende hade funnit dig död i ditt sovrum- hjärtinfarkt. Jag fick besked
ett par veckor senare, efter din begravning, av din dotter som öppnat din mobil och gått igenom kontakter och sms för att meddela vänner och bekanta om din död.
Jag tillhörde kategorin bekanta men din dotter visste att vi betydde mycket för varandra även om jag tackat nej till att gifta mig med dig.

Vi hade sporadisk kontakt via sms och jag vet att jag länge undrade över hur
arg du var på mig eftersom du ej svarade på mina sms. Dessförinnan hade vi ibland daglig smskontakt och våra ord var starka. Vi hade så mycket känslor du och jag så många fina stunder men så oerhört svårt att få ihop vardagen då du levde som en stor bohem och jag , extrem Svensson som du sa- plikttrogen arbetsmyra.

Vi är själsfränder du och jag Magnus och även om jag i vardagen ej längre går och tänker på dig så finns du ibland där. Jag upplever då att det är du som söker upp mig med dina tankar, din hand känns nästan levande när jag känner den smeka mig över kinden.

Så fort tiden försvinner - så lite vi vet om morgondagen -ändå lever vi ofta i futurum eller imperfekt när vi borde leva i nuet.

2020

mars (1)

2013

januari (2)

2012

september (1)