Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




User avatar

Dagbok

Dagbok - Oktober 2016

« Tillbaka till dagböcker

Lördag den 29 Oktober 2016

Sanning, osanning och konsekvens

För länge sedan ... för ca 20 år sedan gick jag en ettårig teaterutbildning i Stockholm.
Det var balsam för själen och ens ego. Utmanande och lärorikt.
Många uppgifter vi fick var att iaktta andra människor och sen ta med det till studion och spela upp det för de andra i gruppen.

Inte helt lätt, man ville så gärna lägga till eller dra ifrån.

Jag har (säger många av mina nära och kära) lätt för att "skarva" lite.
Både på gott och på ont.
Vad jag nu har börjat tänka på är - varför man/jag gör det.
Är inte det man har att berätta eller återge tillräckligt intressant, spännande, roligt eller innehållsrikt?
I så fall, varför tar man då upp det över huvudtaget ...

Nu var det det här med att iaktta och återge.
Det är lätt att lägga in egna värderingar/fördomar på nåt man återger ... och då blir ju "historien" en helt annan.
Jag kom på mig själv häromdagen med det.

Jag satt nere på Sands Bakficka och tog en latte.
Två damer satt vid bordet bredvid och samtalade.
De pratade om någon nyinflyttad granne.
Grannen hade betett sig märkligt. Varför vet jag inte, men senare hörde jag en av damerna säga att grannarna säkert var
"vanliga människor".

Jaha, vanliga människor, tänkte jag. Alltså inte fina nog för damerna på den fina gatan på Väster i Båstad fortsatte min tanke.

När jag kom hem återberättade jag det jag iakttagit.
Damerna blev fisförnäma och tyckte de var för mer än den stackars vanliga människan som blivit deras granne
.... ja ungefär så löd min historia.

Men hur kunde jag veta det?

Det kunde ju lika gärna ha sagts att visst var grannen märklig, men han är nog bara en vanlig människa han med .... precis som vi.
Jag hade ju inte sett grannen. Han hade kanske turban, eller satt i rullstol. Han kanske hade 8 ungar eller var transa.
Han kanske hade 5 Ferraris eller byggt en gigantisk pool ...
Vad vet jag?

Vad jag vet är att nu ska jag bara återge det jag ser och hör,
precis som det är.
Eller försöka i alla fall.

För hur skulle sanningarna bli om alla skarvade lite ...





Onsdag den 26 Oktober 2016

Att ta vara på väntans tider.


Tiden är dyrbar, ta vara på varje minut, spill inte nån tid på det, tiden rusar iväg, jag hinner inte, vart tog den här dagen vägen ...
Tiden är nog det vi pratar mest om, bekymrar oss mest om.

Väntans tider.

Den här veckan har jag väntat mycket. Tid som gått utan att jag gjort någonting ... mer än väntat.
Jag har väntat i väntrum, väntat över 2 timmar på att sista bollen i en golftävling ska komma in så vi kunde ha prisutdelning, suttit i bilkö och väntat på att vägen skulle bli fri.
Jag har alltid blivit orolig, otålig av att vänta. Rastlös.

I går när jag satt i kilometerlång bilkö började det krypa i mig.
Satte på radion på högsta volym. Skickade några SMS . Lensade godispåsen. Målade läpparna. Checkade nästa veckas arbetstider i almanackan. Kollade håret i backspegeln.
Ja, ni vet.

Så fångades jag av en röst på radion.
En sån där lugn och behaglig röst.
Rösten pratade om att vi spiller för mycket tid.
Rösten pratade om all tid som vi spiller när vi väntar.

Jag tänkte: Vad annat kan man göra när man sitter fast i en bilkö.

Rösten sa: Passa på att vila, meditera, iaktta, dröm.
Ta var på tillfället att bara vara.

Jag tänkte: Ha, hur lätt är det, när man en fredagseftermiddag fastnar i en bilkö på väg hem till helgfirande.

Men så kom jag på hur rätt han (för det var en han) har.
Varför inte ta vara på tillfället "att bara vara".
Jag bestämde mig för att försöka.

Att ta vara på väntans tider.





Tisdag den 25 Oktober 2016

Drömmar

Drömmen är en oändlig källa till kunskap om vem du är . . . hmmm . . .
I natt (trots dålig sömn) drömde jag en sån där tokig dröm igen. Hur är hjärnan funtad egentligen . . .

Så nu på morgonen (kl: 06.15) satte jag mig i soffan och bläddrade i mina böcker och på internet om drömmar och drömtydning, men inte blev jag mycket klokare för det (snarare tvärtom) . . . för om man ska tro på Freud så handlar det mesta om sexuella fantasier, aggressioner eller hämningar . . . hur man nu kan få ihop att vara växeltelefonist på Taxi (nattens dröm) med sex.

På en sida (Drömcentrum) hittade jag det här:
Drömmen är en nyckel till självkännedom på många plan.
Drömmen är en gåva från dej själv (drömkällan), till dej själv (ditt vardagsjag), om dej själv.
Drömmen är en oändlig källa till kunskap om vem du är, din attityd mot dej själv och vad som händer just nu i ditt inre.
Drömmen ger ibland information om vad som gömmer sig i ditt undermedvetna.

Då tänkte jag . . . hur galen är man egentligen.

I natt har jag alltså varit växeltelefonist på Taxi och så mycket skäll som jag fick då har jag aldrig fått. Allt jag gjorde blev fel och jag försökte förklara för mina chefer (som var många, och jag den ende anställda) att jag aldrig gjort detta förut, men det enda jag fick höra var att jag var värdelös.

En annan dröm som jag kommer ihåg (eftersom jag drömmer den ofta) är att jag packar en väska. När jag sen ska stänga den är den för full så den går inte att stänga. När jag öppnar den för att plocka ur en del saker . . . så är väskan tom . . .

En annan natt åkte jag tåg och klev av på en perrong. Upptäckte då att jag gått av vid fel station, men när jag vände mig om för att gå på tåget igen fanns varken tåg eller spår. Plötsligt befann jag mig helt ensam på en äng . . .

~~~~~~~~~~~~

C G Jung tolkade runt 80 000 drömmar under sin livstid. Han kom fram till att drömmens gestalter speglar vårt inre drama. Den där jobbiga typen som ställer till det i dina drömmar kan alltså vara en del av dig som vill bli sedd och införlivad i ditt vakna jag.

Efter mycket läsning och funderingar så tänkte jag att . . . kanske man ska låta drömmar vara . . . just drömmar . . . annars finns det viss risk man blir knäpp.





 

2016

oktober (3)