Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




Zeratis


37 år Female icon


Dagbok

Dagbok - November 2006

« Tillbaka till dagböcker

Fredag den 10 November 2006

De få gångerna vi träffas..

Det känns ganska hemsk egentligen. Att de enda gångerna som släkten på pappas sida träffas så har någon dött. Men så är det väl med människor som är mer eller mindre livrädda för närhet. Rycker till om man lägger en hand på axeln eller bli likbleka om man försöker prata med dem. Kanske är jag lite likadan, eller inte kanske - det är jag. Men är jag ingen talare, säger jag när jag slår med skeden mot glaset och sedan sätter mig ner igen för att lyssna. Jag är en sån som iaktar, en sån som lyssnar, memorerar och tolkar. Inte talar. Och så är dom flesta på pappas sida. Så just därför kan det blir väldigt märkligt när dom träffs. För vem är det egentligen som pratar när alla är lyssnare? Och vad säger dom som inte gillar att tala men som tvingas till det? Det är hemskt att det ska behövas en bortgång för att få träffa släkten igen. Men så har det alltid varit. Förutom när jag var liten. Då kunde vi ses på hemstället dit alla kunde komma och träffas. Men efter det så blev det bara vid begravningar. Kanske lika bra, vi är ju ändå inga smilfinkar. Men nu har bandet brutits. Dom brukar ju säga det. Att när en utav två tvillingar dör så dör den andra minst lika mycket. Men även på en skara av många barn där bara 10 nu är kvar så dör dom minst lika mycket som han som egentligen dog.




Onsdag den 1 November 2006

Teknikens under

Försöker förstå hur diverse tekniska prylar fungerar. Helt plötsligt får man en \"Aha\" upplevelse och tror sig först det hela. Men i nästa sekund tappar man bort sig, hitta något nytt och så är man tillbaka på ruta ett igen. Vissa grejer är så krångliga så man känner sig som en gammal pensionär som sitter och säger \"Ja, dessa moderniteter..\". (Som tur är finns det för det mesta de som nickar instämmande) Inte för att skryta, men jag brukar förstå mig på det mesta. Eller så kan det bero på att jag inte är feg på knapparna. Jag trycker helt enkelt på allt tills det händer nåt. För vad är det värsta som kan hända? Knapparna uppfanns väl för att de skulle tryckas på, eller vad? Så det mesta brukar lösa sig. Men nu är vi lite inne på att skaffa oss ett nytt teve spel. vi har en del sen innan, men vi vill ha något nytt, något som slår det gamla. Så då finns det först och främst en massa olika märken, sen har de där märkena en massa egna olika märken inom en viss kategori. Och köper man ett sånt märke, ja då får man en sån, och ska man ha det ena till ja då får man köpa den andra. Och sen finns det tusentals tillbehör som bara fungerar med vissa grejer, och för att fungera till de andra måste man köpa ett annat extra tillbehör. Och på den sidan är det betydligt billigare än på den andra, men på den dyrare så får man med det ena, och på den billigare var det bättre betyg än på den sidan som inte hade det man ville köpa. Och titta där, det där teve spelet kan tydligen explodera för att dom gjorde något fel när dom tillverkade dom. Jaha, men den då tar jag den andra, men den repar tydligen alla skivor, så då tar jag den tredje, men den kostar lika mycket som en bil. Så, då står man här, förvirrad, kall och övergiven. Mitt ibland alla dessa konsoller, hårddiskar och tillbehör. Varför kan de inte bara göra EN konsoll som fungerara med allt och på alla sätt..? Inte flera olika som alla fungerar på olika sätt och med olika saker. Är det endast för att förvirra oss köpare eller är det för att vi är så dumma att vi faktiskt köper en av varje? Ja, det är nog kanske lite så jag är. Men jag är ändå rätt påläst innan jag köper något. Inte för att det underlätttar så mycket, men då kan man i alla fall ifrågasätta dom inne på spelbutiken! Och då får man faktiskt en chans att även förvirra dom ;)




 

2006

december (1)
november (2)
oktober (5)