Puh, än så länge inget napp ! :o(

Satte mig i den kalla bilen för att åka ingenstans. Hamnade i Allums köpcentrum i Partille. En jävla massa folk, köpte choklad snus och piggelindricka. Tänk...depressionen ligger och lurar för jag ville inte ha någonting...vad världen blivit liten...inget är nytt...kanske om jag hade haft barn så kanske jag varit lyckligare...nu gnager jag bara på mig sjålv...

Kolla här nyrakad och duschad knubbsäl klar !

och klockan är bara 15:14 och bilen är ej uppvärmd

tror jag skall åka o köpa en stetsonhatt !!!

Låtsaslåtsaslåtsas leva !

Hej så länge

denna dagbok skriver jag till mig själv för att kanske kunna leva lite bättre....

Jag kallar det första steget "Doormode"

Jag har tre barn: morgonångest, eftermiddagsångest och min älskling panikångest. Med diverse medikamenter lyckas jag som oftast ta mig ur dagen och bli så pass att jag kan öpnna dörren om någon ringer på och inte skrämma någon. Nu är klockan 14:23 och jag har läst en del på sidan och svarat på en del mail...det hjälper även om jag på något underligt sätt upplever att jag bara lever på låtsas och vems liv jag lever/har levt vet jag ej....det har inte varit mitt iaf utan det som omgivningen tyckt vara lämpligt....hur jävla tragiskt är inte det ?

Dessa döda dagar jag ser passera förbi....

Jag tillönskar alla poeter en god dag.

Jag har ingen poesi kvar att skriva, därav detta "glada svammel" :o)

Vänligen

Jörgen

I julklapp skall jag få en dator som kan "hålla handen" när jag gått vilse :o)