1. Där jag låg på perrongen om natten, väntade jag på tåget som min själ viljen fara med; jag väntade på tåget, men det kom icke.

2. Jag vill stå upp i tåget och fara omkring i staden, på gatorna och på torgen; jag vill se tåget som min själ viljen fara med. Jag väntade på tåget, men det kom icke.

3. Väktarna mötte mig, där de gingo omkring på stationen. - Haven I sett tåget som min själ viljen fara med?

4. Knappt hade jag kommit förbi dem, så kom tåget som min själ viljen fara med. Vi hann tåget ifatt, och vi släppte det icke, förrän vi hade fört tåget in till Centralen, till perrongen.

5. - Jag besvär eder, I tågresenärer, vid älgar och hinder på marken: Oroen icke tåget, stören det icke, förrän det själv gå och komma som det vill.

6. Vilket är tåget som kommer hitupp från landet såsom i stoder av snörök, kringgärdat av iskristaller och packsnö och alla slags förseningsmekanismer?

7. Se, det är SJ:s praktdressin! Sextio konduktörer omgiva den, utvalda bland SJ:s hjältar.

8. Alla bära de svärd och äro väl förfarna i strid. Var och en har sitt svärd vid sin länd, till värn mot uppretade passagerare.

9. En praktdressin är det som Tågdirektören har låtit göra åt sig av virke från fjällurskogar.

10. Dess sidostöd äro gjorda av silver, ryggstödet av guld, sätet belagt med purpurrött tyg. Innantill är den prydd i kärlek av skattemedel från Sveriges resenärer.

11. I resenärer, gån ut och skåden Tågdirektören med lust, skåden kransen som staten har krönt honom med på aktieutdelningsdagen, av hans bonus.

12. Oförtänkt satte mig då min kärlek upp på min förstaklassvagn där hundar och barn voro förbjudna att resa.

13. X2000 skola nu för alltid avgå i tid enligt modiferad vintertidtabell som bero på slump och vindriktning.

Vi talar två olika språk du och jag,
trots att båda hade högsta betyg i svenska.

Våra tankemönster är inkompatibla,
du ligger antingen en utvecklingsnivå
före eller efter mig,
och då talar vi om ett par tusen år.

Om jag försöker att tala ditt språk,
låter det bara krystat,
och du förstår mig ännu mindre.

Du säger: "Vad i knottvallars plopphybrider serru? Karmosinfötter?".

När jag frågar vad du menar, säger du:

"Larmgårdar glidskrattar ner i tratttjänarspånet".

Suck. Jag förstår inte vad du pratar om.
Du är komplett omöjlig att dekryptera.

Jag blir tyst,
du också,
några minuter.

Sen är vi igång igen:

"Jag var larpur stent flånt. I blarmorklast!"

"Jaha", säger jag, "jag också"

Du får något konstigt över blicken.

Därefter berättar jag något om min son,
medan du tittar frågande på mig.

Det är hopplöst.

Men jag gillar dig ändå.

Att snacka är ändå överskattat.

Man kan ju alltid fiska, titta på TV eller ta en öl.

spring Assange, spring!

nu har du trampat galaktiska republiken på tårna,
tefatspolisen har ditt ansikte,
alla rymdstationer har höjt säkerheten,

klart att vi får ertappa makten med byxorna nere -
självklart!

men inte på det sättet -
det är fusk!

det är terrorism mot stater,
att avslöja staters terrorism -
det borde du ha förstått!

och vad du än gör,
kan du inte vinna,
ju mer du kämpar emot -
desto hårdare blir fallet!

snart står du åtalad,
för brott mot mänskligheten,

man har nämligen funnit,
att du har medverkat,
i västgoternas skövling av Rom 410,
och att du förråde Jerusalem till Saladin 1187,

- det finns bildbevis i mosaik!

dina advokater är chanslösa,
lagarna viker sig som smältande stearin,
i vilket land du än kommer till,

all högteknologi är programmerad mot dig,
allt som talar till din fördel har gått upp i rök,
ditt saldo är plötsligt noll,
dina vänner är borta,
snart också ditt namn,

så spring Assange,
spring,

galaktiska republiken kommer!

pinna på!

stigen snöar igen
lyktorna slocknar

skynda
söta tant/gamle farbror

var med oss!

låt oss höra dina steg
på farstubron

ännu en kväll