"i det här djävla landet får man väl inte säga..."  
" det är väl inte tillräckligt PK att tycka..."

- JO, det får man!
Det är kanske det som är problemet? Att vi faktiskt har yttrandefrihet men att folk inte tar ansvar för den? Att man inte förstått att det följer skyldigheter med varje rättighet? Att man faktiskt får säga...för mycket...? Att man får ljuga, förvränga och förvrida sanningen hur mycket som helst? Att man inte behöver hålla sig till sanningen? 

Men man får inte förtala! Hot och förtal är förbjudet!

Näthatet sprider sig. Kan det vara ett hot mot demokratin? Det ökande näthatet? Hur mycket hörs de? Hur lite hörs vi andra? Är de så många som de låter som? Varför protesterar vi inte mer mot hatet? Mot faktaresistens? Mot rasism? 

Är vi fega? Eller förstår vi inte? Eller orkar vi inte?

Demokratibegreppet i sig själv verkar också ha förvridits så att en växande andel av befolkningen numera tror att det är odemokratiskt om jag inte får som jag vill. Återigen måste man förstå att med rättigheter följer skyldigheter.
Ja, jag får delta i den demokratiska processen men detta innebär också att jag får finna mig i även de beslut som inte går mina vägar. Men jag måste orka gå och rösta, och/eller engagera mig på annat sätt. Delta i debatten. Sakligt framföra mina argument. Försöka förstå konsekvenser. Göra prioriteringar.

"men ändå... jag får väl tycka vad jag vill utan att linda in det i nåt PK-trams..."

-Jo, du får tycka! Men snälla, sluta tramsa om PK.
PK-argumentet börjar vara alltför PK... Och etablissimanget som du verkar vilja protestera emot består numera av de personer som för ett tag sedan var motståndare till etablissimanget. Av Jimmie och hans svärmor.

Jag är i alla fall glad för gruppen #jagärhär som bildats på FB och som verkar öka i medlemsantal för varje dag som går. Jag går in och stöttar kloka kommentarer, argumenterar emot dumma kommentarrer när jag orkar, och jag anmäler förtal och rasistiska kommentarer. 

Vi måste orka lite mera!