Redan medlem?
Logga in
barbarella
39 år från Stockholm
Dagbok
Dagbok - Mars 2010
Fatta att det inte ens rör sig om tonåringar!
Onsdag den 3 Mars 2010 Om att vara utanför på en klassresa med universitetetJag är sminkad och sötSötaste tjejen i klassen Men de skrattar och pratar Och jag är som i ett vakuum Det är grupperingar och interna skämt Utbytesstudenter vs svenskar Utlänningarna låter, skrattar högt och pratar med knakig engelska Viftar med händerna och tar bilder De utländska tjejerna har konstiga kläder och ingen smink De lägger inte märke till mig De har liksom inget att säga mig Killarna däremot vågar inte till en början Men om jag inleder ett samtal pratar de och frågar Sådär charmigt och lite på Inser snart att jag är upptagen Applicerar nya attribut till mig Som ”stel” och ”finare” Finns liksom inget där att hämta Och de orkar inte anstränga sig För att jag inte ska vara nåt, gör de mig till ingenting Och alla fula tjejer, sånna som ingen nånsin skulle vända sig om på gatan Som har en knallturkos tröja, rödflammigt ansikte och sönderslitna skor Är de som skrattar och har kul Jag var en gång ihop med skolan snyggaste kille Och blev utfryst av de snyggare tjejerna Grät mig genom hela gymnasiet Nu är jag utfryst av de fulare Töntarnas revansch på universitetet? Och jag kommer gråta mig genom universitetet också Jag sitter där bland de konstiga utbytesstudenterna Jag är sminkad och söt Så jävla mycket snyggare än de Och jag ler varje gång någon drar ett skämt och skrattar högt För jag är inte det minsta uppsnofsig eller full av mig själv Snarare tvärtom Men jag är inte en del av deras grej Ledaren av gänget var en gång kär i mig Då var jag stjärnan Nu är jag bara obekväm, kantig och får liksom ingen ordning på min kropp Jag är en översnäll person Jag hjälper till med vad du vill Väntar hur länge du vill om det behövs Och jag gör allt och mer än jag nånsin borde För sen när jag sitter där i mitt rum och gråter Och Österrikiskan frågar vad det är För att min mascara har runnit Jag säger bara att det är problem hemma Och sen frågar hon bara vidare om en ny tjänst Ja jag delar rum med två utlänningar För jag antar att jag också är en av ”de” Andra generationens invandrare Så jävla fast i ett mellanting Ingenting Österrikiskan klänger på killarna, kramar och skrattar Men inte ett ord till mig Jag frågar på morgonen om hon har sovit gott Och hon svarar och skrattar Men ingen fråga tillbaka Ja du fattar liksom hur det går Återvändsgränd Svenskarna sitter finkammade, raka i ryggen och ler vänligt Pratar med fina ord och är vad jag antar måste vara definitionen av ”lagom” En av killarna har till och med hatt på sig Tjejerna har sjalar och hårspännen De sitter tysta i bussen Vissa låtsas sova Vissa av dem har känt varandra i flera år Gått i samma klass, suttit bredvid varandra varje lektion Men de umgås inte på fritiden, herregud nej Och väntar inte på varandra om de är hungriga En berättar glatt att hon har fått en jääättebra praktikplats hos regeringen Så Maria som hon egentligen skulle göra praktik med blir ensam nu Jag säger att då kanske jag kan vara med Maria Men då säger hon att ”nee men läraren tyckte att det var bäst om man är själv” Och jag tappar liksom luft Hjärnan hinner inte ens koppla hur jävla egoistiskt det där var Jag har delat rum med den här tjejen på vår förra klassresa Då berättade vi allt för varandra om kvällarna Jag berättade privata grejer och vi pratade på tel några gånger till och med Tills jag insåg att hon gick ifrån mig ibland för att jag antar att hon tyckte det blev ”för mycket” Och jag bara känner att jag inte vill sitta bredvid henne mer Eller ens ge ett leende tillbaka Jag kom på mig själv idag med att ge igen När jag märkte att jag stod längst bak med en person Gick jag iväg bara så att hon skulle bli ensam Precis som hon gjorde mot mig två dagar innan Och så fortsatte jag Och gjorde så mot alla jag kunde För att inte verka patetisk Utan självständig Men jag kommer säkert bara uppfattas som dryg Och gräva min grav ännu djupare Men vad fan ska jag göra? Jag kan inte få nån att bry sig om mig när de inte gör det Jag kan inte låtsas vara glad mer Jag orkar inte försöka mer Det tjänar inget till Förstör min självkänsla ännu mer Och jag blir bara konstigare för var dag Jag forsätter sminka mig och vara söt Men jag börjar tänka att det inte finns nån plats för mig i detta liv trots allt De är en svensk tjej som fyller år idag De kommer sitta på en pub och ”fira” Utbytesstudenterna ska laga gemensam mat hos några Jag sitter ensam i Hostelrum nr 102 Och kommer gråta mig själv till sömns… |
2010mars (1) |