Mizza

36 år

från Örebro

Dagbok

Dagbok - Mars 2012

« Tillbaka till dagböcker

..

Tisdag den 13 Mars 2012

13 Mars - Fikatankar

Det finns ett helt nytt ställe i stan, ingen krog eller så, utan ett café. Det heter Fikafabriken.
Jag beslöt mig under ett spontanbesök i stan i eftermiddags att besöka detta nya ställe, utforska lite då det var min lediga dag från jobbet.

Jag klev innanför dörren till "Fikafabriken - Kaffe & sånt" och möttes av en vilande kaffedoft, lugn musik samt en kille i svart förkläde.
Han log och hälsade glatt och jag nickade lätt tillbaka innan jag sökte med blicken efter en plats att sitta.

Längst ner i ena hörnet hittade jag ett litet bord med en söt svart soffa utav läder. Det var ett perfekt läge där jag inte hade något eller någon bakom mig, och med perfekt sikt över fiket.

Jag gick fram till killen i förkläde och beställde en kopp kaffe och en kanelbulle som hade formen av en muffin, sedan satte jag mig i mitt hörn, där jag sitter i just nu skrivande stund.

Förutom den glada pojken i svart förkläde sitter ett gäng andra personer i lokalen. Tre skånsktalande tjejer sitter vid ett bord och pratar över skärmen av en varsin laptop. De studerar någonting om mat och miljö och tangenterna smattrar.

Bakom dem sitter en lustig herre med ovala glasögon som kom hit samtidigt som mig. Han ser ut som en konstnär, eller en poet kanske. Hans gråa hår är småslarvigt uppsatt i nacken och glasögonen vilar mot hans nästipp när han läser.
Jag vet inte vad det är han läser men det verkar vara mycket intressant.
Blicken lämnar inte boken för ett ögonblick då han fumlar efter den vita kaffekoppen på bordet. Han tar en stor klunk och rör sina svarta snörade skor i takt till musiken på radion. Då och då kliar han sig i sitt skäggstubb och suckar, sedan försvinner han in i sin bok igen, herr poet.

Bakom mig, faktiskt precis bredvid mig, sitter en ensam tjej. Hon påminner mig om Pocahontas, med kolsvart vackert hår hängandes över ena axeln och en stor orange blomma bakom ena örat. Även hon har en laptop på bordet, men jag vet inte vad som befinner sig på hennes skärm.
Hon stirrar rakt in i datorn med småtrötta ögon samtidigt som hon trummar med naglarna på sitt halvtomma latteglas.

Killen med förklädet kommer fram till Pocahontas med en vattenkanna och ett glas. "Thank you veru much", svarar hon och ler mot honom, sedan försvinner hon än en gång in i sin skärm. Kanske är hon utbytesstudent, troligen, så Örebro är en sådan stad med sitt Universitet.
Jag undrar vart hon kommer ifrån, fröken Pocahontas med blommor bakom öronen.

Även jag fick en kanna vatten och ett glas på mitt bord för en liten stund sedan. Killen med förklädet frågade om kaffet var gott och om allt var till belåtenhet. Jag svarade att det var det absolut! Detta ställe var över mina förväntningar och jag kommer med största sannolikhet gå hit fler gånger... sitta och le för mig själv när jag studerar människorna omkring mig.
Faktum är, så är jag så inne i det jag skriver att kaffet blivit kallt.

Herr poet har nu lagt undan sin bok, han rättar till sin bruna läderväst och beställer in en morotskaka.
Samtidigt reser sig skåneflickorna och gör sig redo att gå.
Allas ögon stannar för en stund på dem, sådär som det brukar kunna bli när ingen rört sig på en stund.
När de går hälsar förklädespojken hejdå och önskar dem en bra dag.

Jag tror att det är därför jag fastnat för detta ställe. Det är väldigt avslappnat och man får en slags hemmakänsla i kroppen.
Nu sitter pojken med förklädet bredvid herr poet och bläddrar i hans bok, frågar var han läser. Jag hör inte vad de säger, men jag kan höra poeten berätta att han gillar att pyssla och syssla med ord.
Kanske har jag rätt ändå, att han är poet menar jag.

Nu har jag suttit i den svarta lädersoffan så länge att jag blivit småtrött, men det är så trevligt här, och det är bara tjugo minuter kvar till jag ska träffa min andre hälft en bit härifrån.
Kanske är det bäst att röra sig snart, det visade sig att de saknar toalett här, vilket inte är sådär massivt bra då man suttit i över en timme och druckit kaffe och vatten. Nästa uppdrag blir alltså att hitta en sådan.

Till nästa gång, mors! Glöm inte att lämna en liten kommentar, om ni vill.
/Melissa

2012

mars (1)