Redan medlem?
Logga in
Fröken Stork
32 år från Stockholm
Dagbok
Dagbok - Mars 2014
Onsdag den 26 Mars 2014
nr. 4 (klartext, och ett hopp om framtiden)Jag vet inte om det var för att hon var så tyst. Eller om det var för att hon egentligen ville gå hem och leka själv med sina barbiedockor. Eller få ensam ströva i skogsdungar, leta blåbär.Eller kanske var hon inte som alla andra barn. Inte fel, bara... annorlunda. Och jag undrar om hon var lycklig. Jag kan inte minnas att hon kände något alls, mer än en vanmakt i det spel som relationsbildningar innebar. Eller också kände hon den molande klumpen i magen, snurra runt i ett komplext virrvarr av att inte riktigt vilja vara den man var, inte vilja vara där man var. Och jag tror inte den klumpen någonsin försvann Och fastän jag fortfarande står där och ser på medan de spelar spelet relationsdraman, och jag ännu inte behärskar reglerna, kanske fortfarande känner att jag vill hem, till mig själv, till mina väggar och mina ord, kanske jag fortfarande är den där udda typen, och fastän jag faktiskt är så pass autonom att jag utan vidare kan välja mina vägar finns den där molande klumpen i magen kvar. Som ett socialt självmord, som om man inte fanns om man inte syns. Men jag finns. Måndag den 3 Mars 2014 nr. 3 (desperat jakt på förståelsen)Jag skriver en meningHon raderar det, utom ett ord. Fullständigt. Skärmen blinkar för mig. Hon sitte stum, rör inte tagenterna. inte jag heller. Jag rör dem inte på en dag. mitt huvud sprängs av ordens vilja. Men jg rör inte tagenterna. Jag går och sover. Bort från dagen, bort från orden. Hon sitter vid skärmen med ett litet hånfullt leende, men ser inte på mig. |
2014mars (2)2013oktober (3) |