Att läsa om en vuxen människa som skriver så här  om sådan som jag själv känner igen mig  i, gör mig lugn på nåt  sätt. och jag tror  ju att man hur gammal man än blir alltid är det där lilla barnet som man var när  man var liten. även när man är femtio, sjuttio, hundra, femton, åtta..

och ja, jag  vet inte, men som jag´sagt, dina texter får mig att känna någon slags trygghet. kan kanske ha att göra med (och nu svarar jag verkligen sant) att jag är så rädd för att bli gammal.

dina texter gör mig lite mindre rädd!