isidore

42 år

Dagbok

Dagbok - Maj 2008

« Tillbaka till dagböcker

Torsdag den 29 Maj 2008

Hjälp mig att förstå mig själv innan jag krossar en annan kvinna

Vad skall du med det till tänker kvinnan
om iq-diplomet som dyker upp över allt
och säger spontant, ja det var ju kul för dig.
Och den känsliga jäyyebabyn
uppfattar hennes svar som kallt.

Det märks inte på dem hur
de är
om man inte lära känna dem på djupet
i den enkla genialiteten
den naturliga hoppfullheten
den enda naturligheten jag kan lita på.

trots arr han bara ger henne berömm för sitt mutseende och några ja oh ok bakom tidningen eftersom ärlighet oftast är kvinan oförmåga att fara med osanning. säger ju alla men du förstår nog vad jag menar) (I alla fall i fråga om vilka som är svin och altruister) men det märks inte på dem hur insikfstfulla de är om man inte vill lära känna dem på djupet där den ekla genialiteten och den enda naturliga hoppfullheten det enda naturliga jag kan älska. brukar finnas eftersom de inte har något behov av att spänna ut maskulina bröst, vinna poäng. en bra tag eftersom de inte har några maskulina bröst att spänna ut . skulle vilja prata med dig om ett par saker, sexualitet till exempel. du brukar hålla en sån sakligt kvinnlig nivå när något är pinsamt eller åt helvete och sådana personer är nästan de enda jag kan prata med: vi är väl vänner än Petra? jag vet fortfarande inte vad om hände mellan oss, du var nog inte redo för en förbrukad galning och jag var inte redo för en, om jag får överdriva lite, för en kvinna så självständig att jag kände mig underlägsen, och då drivs man till att knulla få att få sig dig en sorts bekräftelse som inte betyder
Hej speciella speciella vackra mun och grönöga, skriver ett långt mail till dig, höll på en halvtimme, är så dålig på att uttryck mig klart, men jag kopierar över det till ett skrivprogram så jag får lite överblick. behöver prata med dig om flera saker, kvinnor, det kvinnliga, något som intresserar mig mer än något annat nu, sexualitet, manlig/kvinnlig, min sexualitet som jag vill utreda innan jag kan acceptera.

har ägnat mig åt att studera kvinnor på sistone eftersom jag egentligen aldrig tänkt mer än en humoristisk självförnekande attityddartd, ascistk på kul tanke, kring skillnaden på kvinnor om män, vilket jag insett är oerhörd och så intressant att jag kan ägna den et enda jag kan, skriva om den, till den eller för den.

Och upptäcker
så hos hennes ytterligt subtila gester. visst känner han att han borde förstå dem, men det är svårt att förstå kvinnan, det är svårt att förstå sig själv och det är svårt att förstå varandra, alla ord som skall användas under en diskussionen (märk väl, att argument är att förlöjliga sig, rätt och fel istället för att förstå alla andra rätt och fel, vill säga jävla judesvin till debattörerna men jag gillar inte att jag nyttjar epiteten judesvin, det har hängt kvar, det är ju så fel att säga, och jag brukade finna nöje i att varje fredag och lördag locka fram exakt samma reaktion, genom små medel. Brukade sätta mig på ett alternativt ölhak eftersom jag föredrog fullständiga idioter, dvs, de som har mer att säga än andra. På mig brukade jag ha en tröja med burzum-motiv, dödsruna och en text som löd "Support your loocal einsatzcommand" är lite känd i den staden, skulle vara jävligt farlig osv sas, och det gjorde de alternativa ännu mer måna om att tala en sådan vilsen vilde in på den goda sidan där de alla visste vad rätt var det var glädje, sen görde jag hur de alla tre bråkade om vem som var skyldig fem kronor vem och det slutade nästan i slagsmål, jag tror inte det var pengarna, antingen blev de arga för att de inbillar sig för mycket, antingen var det bara fel på dem, de borde kokas levande (vilket var det alternativ jag uppskattade, mest, ja det kunde jag ärligt säga mig, jag skulle uppskatta att se dessa människor skrika ut sin räddsla för det nya. det taget ur sitt sammanhang. än vad någon "tycker", ja vad skall man säga... För några år sedan gjorde det mig inget om de flesta skulle dö och skall jag vara ärlig kommer det inte att beröra mig alls nu heller, ändå är jag den enda som reser mig på bussar, håller upp dörrar, ger pengar till utslagna, köper cancerfondens stickers. debatt är åsikter, och allt som har med vad något sorts rätt och fel är mig omöjligt att hantera, farligt som att ta rätt och fel för någon slags sanning, jag förstår inte vad det är som får oss att fortsätta leva, jag förstår inte varför varje människa som felar inte blir dömd, om så inte till livstid, livstid leder ingen vart annat än mot döden till att genom samtal, det jobbiga orden, evighet, tid, bottenlös oroar även den sol med minst fläckar till den inser att alla är lika svåra och hör ihop, allt är svårt innan man kan tillräkna sig det vilken inte faller de snart tvåhudriga kunskapstöstande fullständigt symbiost euntusiasmerande offret och förövaren sluetapp, som de ser det, ögonspråket, ögon som sett kvaniteteter större än alla ordböcker som skrivits vaje gång han, hon, det något sagt ett enda ord. vilken betydelse har en whiskeyflaska med en röd ros i sig på en en ganska städad gata med julskyltande i full gång, hundratals ansikten tusentals intryck. när när förövaren kan förklara för offret vad han utsatt honom för med offrets ord, ord som samlat på sig av automatiska associationer, precis vilka som helst hur som helst var som helst, tänk när förövaren så förstår vad han gjort, genom offret, om en sådan varelse begick en orätj igen så har jag fel i det jag skriver, vilket jag självfallet vet att jag har, men lösningn jag föreslår språkets, ordens, kommunikationsföreningenen är så vansinnigt vacker i fantasin undermedvetna, symboler, betydelser, oförklarliga känslor vad han gjort, eftersom de nu skall känna, igenom varandra så ack! ånga förklaringar av helheter, halvheter, svultstiga metaforeranvänd orden blir större, blir berepp, samtalet går framå.t att prata sig i förståelse är för mig ett fullgot fängelsestraff. s den gärna men var också medveten om att varje ord betyder vad det betyder lexikaliskt, för ordboken, för de tre miljoner människor som hört ordet, vilket som helst, dess innebörd är densamma som ordboken bestämt genom årtusendens människors mraesch som åtminstone hade en mindre verklighet att försöka förstå genom ord som de utsatts för allt som händer kring det när det används, men samtidigt som det magikt nog, berfiande nig är finns kvar som en högtverklig jag kanske inte är lyckligare men om jag får ge mig i kast med att verkligen tillåta mig att få veta att jag vet något, om så bara för en liten stund, så är det mig givet att den först efinitionsmässiga och sen den genom ordens blickar fp varandra att förstå, förstå varandra det enda vettiga, kanske inte för naturen, vi vet ej om de också har ord för oss och redan förstått varandra utanför människan till att börja med, men än värre, ägnas debatten åt annat än åsikter och vid enstaka tillfällen skriks de bara inte ut, utan ges även möjligheten att förklara vad de menar, med sin lilla speciella, stora omhuldande, blyga lilla, humaniatiak, tråjiga åsikt de använder några meningar som skall mena va tjugo ord egenkära och vi förstår inte varandras ord( skall definieras och deras definiotener skall definieras och det är hela diskussionen, man diskuterar för att förstå varandra och det kan man enbart göra om man, kanske under en kivstid förklarar för varandra alla associativa subjektiva tankar, bilder, känslor ett ord kan frambringa definieras som uppgift retoriker i mellan, då skulle det handla om att förstå varandra och inte förstå vad motparten menar, för hur skall alla omständigheter förmått sig ge människor samma uppffattnin, samma mentalabild av vad olika ljud, ord betyder. Men hela tiden den livslånga inombordsförnekelsen som gjort honom till vad han är, kanske lite manligt; hela tiden
den ilande erinelsen som alltid gör sig hörd när det han försökera uppfatta något som verkligt och komma fram till saker om det, nej jag tyder, men bara genom det jag vet, för allt annat än vår gemensamma intuitiva skiftning i hennes öga kan innebära en omedelbar känsla i bröstet; som jag tycks tiden tyder utan att, nej jag tyder, men bara en för allt annat än vår gemensamma inution skiftning i hennes öga kan innebära en omedelbar känsla i bröstet; hon älskar mig eller föraktar mig, beroende på hur mina omständigheter väljer att uppfatta hennes signaler vilka de alltid förstår eftersom man vet vad man vet innan man hinner bestämma sig ibalnd och det är undergång, vad i helvete skall man göra åt det, prata nätterna igenom med få kvinnor som känns rätt,

som jag hela tiden tyder utan att, nej jag tyder, men bara genom det jag vet en för allt annat än vår gemensamma inution skiftning i hennes öga kan innebära en omedelbar känsla i bröstet;

om vad som helst och då finns inga tabun, prata, prata, äntligen få fråga, kanske kvinnorna jag har i åtanke skulle finna detta hela onödigt, tänkt lite altruistiskt, jag tror inte på att förstå men jag förstår att man får? vill/kan/bör låta sigg uppleva den nya förståelsen och låte den skimra och glädja så länge den varar. tror sig förstå. det irattionellt sgelandt utan segel, mannens oanik i våg för våg. det ordnar sig, kan hon säga för förmodligen har hon inte på de tre minuterna som gårr, som honom tänkte igenom i princip alla situatuioner som kan uppstå och det vore väl dumt att säga att någon var positiv. hur står du ut kvinna? jag får aldrig veta, men tala till mig, jag vill så gära förstå er, jag vill på ett sätt som framgår berätta för att så som ni lever nu, detta klimatet, jag tycker så vansinnig synd om er, kan inte säga mer, det gör ont. hur skall jag förstå e underbara, blixtar från det kvinnliga, kvinnan, vilken motsat eneergi det strommar ur hennes helhet, är det för omständigheternas skull, evolutionen, är det bara så det är, eller är det inbillningen omatt det mesta har en motsats åde dovtklarrött dovt vitt, lugn till det helt enkelt inte går långre, och dår är det, kan jag lova, jag har sett det, lika alvarligt som överlevande, självmordet måste förhindras direkt när hon ger upp hela hoppet, det hadlar inte om mod, modiga människor utför modiga handlingar, de är modiga eftersom de förknippsds med något man inte bör våga, att sitt liv har ju inget med mod att skaffa om man ger upp hoppet, det som händer händer. vad är ni rädda för? helvetet? ingenting? att försvinna? bli bortglömd? kvinnan utan räddsla som öppanar sina artärer känner ingen skräck utan hoppas innerligt att hon skulle behöva ha att skaffa med något korkat evigt jävla liv. jag får nöja mig med att beundra och skåda genom motsatsen, även om hoppet, som det brukkar ha inte skulle kalla något för en motsats inte bara i henne utan i alla ni som inte är som jag! i deras underbara konceptioner. att kvinnor oftast visar sig besitta en väldigt speciell intelligens, vida överträffande den generella mannen, vackrare, lugnare, med en hinna över ögonen som inte är lika d för något för vad är meningen med det?. (vet att det inte går att mäta inteligens förutom kliniskt, det är något som är viktigt för mannen, att ha papper på hur smarta de är,

vad skall du med det till tänker kvinnan och säger spontamt, ja, det var ju kul för dig. och den känsliga jäyyebabyn, känslige jättebabyn uppfattar som hennes svar som kallt, trots arr han bara ger henne berömm för sitt mutseende och några ja oh ok bakom tidningen eftersom ärlighet oftast är kvinan oförmåga att fara med osanning. säger ju alla men du förstår nog vad jag menar) (I alla fall i fråga om vilka som är svin och altruister) men det märks inte på dem hur insikfstfulla de är om man inte vill lära känna dem på djupet där den ekla genialiteten och den enda naturliga hoppfullheten det enda naturliga jag kan älska. brukar finnas eftersom de inte har något behov av att spänna ut maskulina bröst, vinna poäng. en bra tag eftersom de inte har några maskulina bröst att spänna ut . skulle vilja prata med dig om ett par saker, sexualitet till exempel. du brukar hålla en sån sakligt kvinnlig nivå när något är pinsamt eller åt helvete och sådana personer är nästan de enda jag kan prata med: vi är väl vänner än Petra? jag vet fortfarande inte vad om hände mellan oss, du var nog inte redo för en förbrukad galning och jag var inte redo för en, om jag får överdriva lite, för en kvinna så självständig att jag kände mig underlägsen, och då drivs man till att knulla få att få sig dig en sorts bekräftelse som inte betyder
Hej speciella speciella vackra mun och grönöga, skriver ett långt mail till dig, höll på en halvtimme, är så dålig på att uttryck mig klart, men jag kopierar över det till ett skrivprogram så jag får lite överblick. behöver prata med dig om flera saker, kvinnor, det kvinnliga, något som intresserar mig mer än något annat nu, sexualitet, manlig/kvinnlig, min sexualitet som jag vill utreda innan jag kan acceptera.

och att starta en tidskrift bland annat, med fyra eller fem i blandade, jag och en till, du och två eller tre vänner till dig. skriver mer om det.

saker som jag vill blanda in dig i, skulle jag glömma posta mailet jag jobbar med nu, (jobbar och jobbar jag har en polemik som en hetsigt fjortoåring och min retorik har jag aldrig ens förstått själv. vilket är löjligt sagt men jag måste säga så eftersom jag inte bara glömmer jag ignorerar och skyller på ångest). jag vill att du skall tro på att jag blivit en annan människa, en människa som skiljer på terori och praktik, det är nog det viktigaste, om mina tankar kring vad jag kallar positiv nihilism, som närmast är buddhistisk fast vackrare eftersom sinnet är öppnare utan någon som helst anledning, förklara mer, men jag låter så dum. tycker du jag är korkad? man kan inte se sanningar med med en positiv nihilism kan man se positivt på ingeting då det ju när det känns som denna dogm är sann, om man har en positiv inställninghttp://mma-tracker.net/ så kan ingenting som inte direkt finns påverka den som är så himla lycklig över att slippa tron, koma så långt borta ifrån som möjligt och ksapa sig vad som helst.
snälla ge e

någonting. ursäkra förvirringen, bråkar kraftigt med tejejen och det är hennes lägenhet, kan ju bli så att jag fryser ihjäl utomhus i Luleå. Kan inte få lägenhet för skulder, kanse är hemlös om en månad för jag dör heller än åker hem. jag bryr mig om att överleva så det vore värdelöst, det finns ju korta stunder av lycka och om ingenting betyder någonting är de värda att dö för. kom till msn? vad har du för telefonummer)?

har dessutom en mer positiv nyhet, föslag hopas jag, jag och hittils två /surealister/poeter vill göra en tidskrift men vill ha fler folk inblandande, alla med samma bestämmande rätt, alla med tilltro till varandra förmåga, även om åsikte går isär. efter som vi alla nog är rätt sega vore det bra att vara fyra fem stycken. du skulle kunna stå för både bilder och poesi och kanske har någon väldigt duktig vän som kan tänkas vara med? någon som redigerar behvös. vet ju inte om du vill biverka i något jag gör men det vore kul, kan skicka min polares texter så att du kan få se att han håller jävligt hög klass. förlåt för det långa mailaet, är så ledsen bara, vill inte ha en sexualitet innan jag listat ut varför jag bli upphetsad av rumpor. Och kan inte glömma vissa ögomblick jg hade med dig. sköt om dig kära P
/fritz

förresten så har en ditk till, "kinesisk trasdocka genom ett fönster på bilioteket" blivit antagen till en annan tidskrift med 90 % kommer den i sommare numret samt blev lovad tre helsdiro i julnumret, men jag känner igen gl'dje, färsäker ju get ut för att kunna kalla mig poest så att inge klagar på att jag kommerägna mitt liv åt skrivande, känner en så otrolig press från min flickväns föräldrar, psykiatrin, hela min omgivning, alla tirar så¨snett och ser sin chans att säga "jaja" nonchalant när jag sägrt att jag varit sjukskriven i fem år och försökt skriva, poesi dessutom... det känns hemskt, att bara behöva göra saker för andras skull, jag skriver för att tangera och rungåd mitt medvetande, för att jag vill skriva som mina mästare inte för att publicera för någon annan skull, men bli så illa tvungen, får se principer som dagsform och gå u när solen skiner. till sommarnummret samtidigt som jag i julnuremt skall få tre hela sidor

2008

juni (1)
maj (1)
april (1)